Thomas Ball Barratt
Från Rilpedia
Thomas Ball Barratt – född den 22 juli 1862 i engelska Albaston, (Cornwall). Hans föräldrar tillhörde metodistkyrkan. Familjen kom 1867 till Norge, där fadern skulle anlägga och basa över en fältspatgruva, men sin skolutbildning fick Barratt i England. År 1881 gick Barratt med i metodistkyrkan (då i Bergen). Nästa år blev Barratt predikant, och år 1885 kom han till Oslo som pastor i metodistförsamlingen.
Under sommaren 1905 reste Barratt till Amerika. Avsikten var att samla in pengar till en ny kyrka, men resultatet blev en besvikelse. Hösten 1906 kom Barratt till Los Angeles, trött och otillfredsställd även med sitt andliga liv. Men i Los Angeles kom han i kontakt med den unga pingstväckelsen, och han fick uppleva det s.k. andedopet. Därefter kunde han fara tillbaka till Norge med nya erfarenheter och ett delvis nytt budskap. Vid nyåret 1907 bröt pingstväckelsen ut i Oslo. Barratt blev en ledande gestalt i den norska pingströrelsen, och han lämnade så småningom metodistkyrkan.
Redan som 18-åring började Barratt översätta och skriva sånger. År 1887 utkom hans Evangeliska Sånger och år 1911 utgavs sångsamlingen Maran ata. Maranata växte sedan och omfattade till slut 702 sånger, av vilka Barratt skrivit 110 och översatt 130. Barratt dog i Oslo den 29 januari 1940. Flera av dessa texter finns på svenska i sångboken Segertoner.
Innehåll |
Komposition
Pingströrelsen
Pingströrelsen kom till Sverige år 1907, Denna nya rörelse såg många som en bönhörelser för att det var många som hade bett om en väckelse för Guds folk. Men den grundades i Nordamerika under år 1906.
Från artikeln Thomas Ball Barrat:
Thomas Ball Barratt (1862-1940)
T.B. som han oftast kallades, föddes i England av engelska föräldrar men kom till Norge redan som femåring. Han växte upp i såväl Norge som England och blev helt tvåspråkig. Han var tidigt musikintresserad och studerade så småningom musik för världsauktoriteter som Edvard Grieg. Som sjuttonåring började han predika och blev engagerad i Metodistkyrkan i Norge. År 1902 grundade han Bymisjonen i Kristiania (Oslo) och 1904 blev han redaktör för Byposten - en tidskrift som han ansvarade för i många år.
Under en vistelse i USA för att samla in pengar till ett metodistiskt projekt i Norge träffade han en grupp från Azusa Street-väckelsen i Los Angeles. En av dem var en svensk, Andrew G. Johnson, en annan en kvinna vid namn Lucy Leatherman. Samtliga bodde då på Christian Alliance House i New York. Genom dessa fick Barratt kännedom om pingstväckelsen och dess karismatiska uttryck. Han tog starka intryck av denna rörelse och ville gärna resa till Los Angeles, men hade inte råd. Det blev i stället brevkorrespondens med afro-amerikanerna på Azusa Street i Los Angeles. Med hjälp av vännerna från Los Angeles gjorde Barratt en stark andlig upplevelse, det som pingstvännerna kallar andedop. Styrkt och inspirerad av denna upplevelse återvände han till Skandinavien, bara någon månad efter det att Andrew G. Johnson kommit hem till Skövde i Sverige med samma budskap.
Barratt startade pingstmöten i Kristiania vid jultid 1906 och fick snabbt en stor pressbevakning. Eftersom Sverige och Norge varit förenade i union fram till året innan var det täta kontakter mellan dessa båda länder. Många svenska frikyrkliga pastorer, främst metodister och baptister, reste till Kristiania för att låta sig inspireras. På detta sätt understöddes och inspirerades 'Den nya rörelsen' (pingstväckelsen) i såväl Norge som Sverige. Barratt besökte sedan även Sverige vid någar tillfällen och predikade i bl.a. Uppsala, Stockholm och Göteborg. Det har sagts att Barratt tog pingstväckelsen till Sverige, men det är knappast sant. Det gjorde Andrew G. Johnson och andra. Men han blev en stor inspirationskälla för den framväxande pingstväckelsen, inte minst genom sina skrifter och sin tidning Byposten (senare Korsets Seier). Han var länge tveksam till vuxendop, men ändrade sig med tiden och döptes av Lewi Pethrus i Filadelfia, Stockholm 1913.
Källor
- Emanuel Linderholm: Pingströrelsen (1924)
- Lewi Pethrus (red): T.B. Barratt om hans liv och verk (1940)
- Arthur Sundstedt: Pingstväckelsen Band 2 (1971).
- Barratt, T.B: ”When the fire fell” (1927)
- Lövgren, Oscar: Psalm- och sånglexikon (Gummessons 1964), sp. 38f.
Se även
|
||||||||
