Tersmeden

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Äppelsorten med samma namn hittas på Tersmeden (äpple)
Ätten Tersmedens vapen på ett ex libris från 1800-talet

Tersmeden är en svensk adlig ätt av tyskt ursprung. Den adlades 1751 och introducerades på Riddarhuset 1752 med ättenummer 1940. Släktnamnet är ursprungligen en lågtysk form av högtyska zur Schmieden, och förekommer i äldre tider i olika stavningsvarianter där tor Smede är den vanligaste.

Innehåll

Vapen

Ättens vapen utgörs enligt vapenbeskrivningen av En skiöld af guld, hvarutinnan en röd sparre uprest är, fölgd af trenne svarta hamrar. Ofvanföre uti en blå chef visa sig trenne i rad stälte franske liljor af guld.

Historia

Släktens äldsta kända medlemmar verkade i Stade under 1400-talet. I början av 1500-talet flyttade Thomas tor Smede d.ä. (död 1553) från Stade till Flensburg och byggde där upp ett handelshus som under tre generationer kom att höra till norra Tysklands mest betydande. Släkten handlade bland annat med danska hovet och flera av dess medlemmar ingick i stadens råd.

År 1602 gick handelshuset i konkurs och den dåvarande huvudmannen fick lämna Flensburg. Hans barn spreds i huvudsak över Danmark, men några flyttade till Sverige, däribland sonen Herman tor Smede (1610–1667), vilken är stamfar till alla nu levande Tersmedar. Denne fick anställning inom det svenska bergsbruket och ansvarade för ett antal olika bruk och hammare i Södermanland och Dalarna, däribland Larsbo, som blev den svenska ättens stamgods.

I samband med konung Adolf Fredriks kröning upphöjdes ätten i adlig värdighet under Hermans sonson, bergsrådet Jacob Tersmeden d.ä. (1683–1752). I och med Jacobs söner, assessorn Jacob Tersmeden d.y. (1712–1767) och hovintendenten Erik Tersmeden (1728–1810) påbörjades en uppdelning av ätten i ett flertal grenar, av vilka fem stycken kvarlever i dag. Grenarna har givits namn efter de olika familjegods de innehavt enligt följande:

Ur släkten har också utgrenat sig en friherrlig ätt (Ramnäs; nr 338, utgången 1914) och två kommendörsätter (nr 1940 A, utgången 1797, respektive 1940 B, utgången 1955).

Kuriosa

Släkten har givit namn åt gatuadressen Tersmedens väg såväl i Surahammars kommun som i Karlskrona (där det också finns ett Kvarteret Tersmeden) samt åt en äppelsort.

Under 1700-talet utmärkte sig ett flertal av släktens medlemmar för att vara osedvanligt långa och kraftiga, vilket föranledde skalden Johan Gabriel Oxenstierna att i sin dagbok göra följande notering:

Alt ifrån stamfadern, som på sina Estamper har litet af Dominus in Larsbo, han som aldrig kunde sitta annat än på 2 stolar, och som tryckte ryggen af den starkaste ryttarehäst, hafva alla af denna slägt varit större än andra menniskjor. Man är lång, då man räcker någon af detta namn till axlarna, och tjockleken af en Tersmedisk hals är vanligen måttet af en karls tjocklek. Gud uppehåller dem alltid vid denna storlek, för at visa at ingenting är honom omöjligt, ock för att låta oss menniskjor se huru små och svaga varelser vi äro, låter han Tersmedar uppenbaras.

Medlemmar av släkten med egna uppslagsartiklar

Se även

Litteratur (urval)

  • E. Alfred Jansson: Den förste Tersmeden och hans verksamhet vid Öllösa, Björndams och Stålboga järnbruk - ett 300-årsminne (Stockholm, 1941)
  • E. Alfred Jansson: Tersmederna på Larsbo - ett järnbruks historia utforskad och berättad (Stockholm, 1943)
  • Wilhelm Marstrand: "Slægtshistoriske bidrag IV: Ætten Tersmedens oprindelse slægten Tor Smede fra Stade og Flensborg" i Personhistorisk tidskrift band XXVII (Stockholm, 1926)
  • Alfred Meyse: Tor Smeden - Eine Flensburger Großkaufmannsfamilie des 16. Jahrhunderts (Flensburg, 1939; nytryck 1983)

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Tersmeden"
Personliga verktyg