Talerätt
Från Rilpedia
Talerätt är rätten att föra talan inför domstol i en rättslig angelägenhet som rör fullgörelse eller fastställelse av att ett visst rättsförhållande består.
Att ha rätt att vara part i rättegång kallas att vara partsbehörig. För att vara partsbehörig måste man ha ett av rättsordning erkänt intresse i den sak som rättegången gäller. Detta innebär att man har talerätt.
Normalt har den som har talerätt initiativrätt, det vill säga rätt att inleda en rättegång, framställa yrkanden, åberopa grunder och bevisning samt rätt att överklaga rättens dom eller beslut.
Den som har talerätt kan också väcka talan som är ett gammalt ord som fortfarande används i begrepp som ""väcka talan" vilket betyder att starta en rättegång det vill säga att vända sig med en tvist till domstol.[1]
Talan väcks i allmänhet genom en skrift underskriven av den som vill väcka talan. I vissa fall kan talan väckas muntligen.
Varje stat bestämmer om hur talan i den staten ska väckas.
Regler finns också hur talan ska väckas vid internationella domstolar.[2]
Inom processrätten skiljer man mellan bestämmelser om talerätt, som avser behörigheten att vara part i en rättegång angående frågan om käromålet ska bifallas eller ogillas och materiella bestämmelser som begränsar möjligheterna att få bifall till talan. Skälet till att man gör denna distinktion är att bristande talerätt är ett rättegångshinder som medför att käromålet ska avvisas ex officio enligt 34 kap. 1 § andra st rättegångsbalken, medan brister i fråga om de materiella förutsättningarna leder till att käromålet ska ogillas.[3][4]
Enligt svensk rätt är huvudregeln att den som anser sig ha rätt till en prestation endast behöver påstå detta för att talan ska tas upp till prövning enligt 13 kap. 1 § rättegångsbalken.[5]
Om det vid den prövningen konstateras att han eller hon inte har rätt till den aktuella prestationen, ska talan inte avvisas utan ogillas.
Väcker någon en talan mot någon annan till förmån för en tredje person, det vill säga om käranden inte ens påstår att det är han eller hon som har det aktuella anspråket, ska talan däremot i regel avvisas på grund av bristande talerätt.
Fotnoter
- ↑ http://ec.europa.eu/civiljustice/case_to_court/case_to_court_gen_sv.htm
- ↑ http://ec.europa.eu/civiljustice/case_to_court/case_to_court_gen_sv.htm
- ↑ https://lagen.nu/1942:740#K34P1S2
- ↑ Fitger, Rättegångsbalken, Del 1, s. 13:10 b
- ↑ https://lagen.nu/1942:740#K13P1
