T 18
Från Rilpedia
| B 18B | |
|---|---|
| Beskrivning | |
| Typ | Attack |
| Besättning | 2 |
| Första flygning | 7 juli 1945 |
| I aktiv tjänst | 1947-1958 |
| Versioner | S 18A B 18 |
| Tillverkare | SAAB |
| Data | |
| Längd | 13,16 m |
| Spännvidd | 17,04 m |
| Höjd | 4,35 m |
| Tomvikt | 6 100 kg |
| Max startvikt | 9 272 kg |
| Motor | 2 × Daimler-Benz DB 605B |
| Dragkraft | 1 475 hk |
| Prestanda | |
| Max hastighet | 570 km/h |
| Räckvidd med max bränsle | 2 600 km |
| Max flyghöjd | 9 500 m |
| Lastförmåga | |
| Lastförmåga | 1 400 kg |
| Beväpning | |
| Kanoner / kulsprutor | två 20 mm akan, en 57 mm akan |
T 18, var Flygvapnets sista torpedfällningsflygplan baserat på en Saab 18 som tillverkades av Saab
1941 fick Saab uppdraget av Flygvapnet att anpassa Saab 18A för torpedfällning, men på grund av tekniska komplikationer kom inte arbetet igång. När väl arbetet kom igång 1944 fanns den starkare motorn Daimler-Benz DB605B tillgänglig så valet föll på att anpassa Saab 18B istället. Prototypen av T 18 färdigtillverkades i juli och flögs för första gången 7 juli 1945.
Det var tänkt att T 18 skulle kunna bära en mina, en 1 000 kg bomb eller en torped på 950 förutom de bombalternativ som gällde för B 18. Utöver detta skulle även två fast monterade automatkanoner monteras. Men problem kom i vägen torpedfällningsförsöken gick dåligt eftersom flygplanets fart var för hög för torpedfällning.
En nykonstruktion av en torped var inte aktuell eftersom både robotar och raketer var under utveckling. Istället utrustades T 18 med en fast tyngre beväpning i form av två 20 mm automatkanoner m/41 och i bombrummet monterades en Bofors modell L50 automatkanon på 57 mm. Kanonen vägde 735 kg och var 5,3 m lång och magasinen rymde 40 projektiler som kunde avfyras med en hastighet av 2 st i sekunden. Kanonen kunde installeras i flygplanet på två timmar.
T 18 varianten var bättre aerodynamiskt utformad i nosen än de tidigare versionerna av Saab 18, vilket gav ett positivt resultat på energiförbrukningen. Efter att Saab 21 utrustas med katapultstol, som visat sig vara ett säkrare sätt att lämna flygplanet på vid nödsituationer, inleddes 1948 en modifiering av T 18 där cockpit byggdes om för att ge plats för två katapultstolar.
Leveranserna av T 18 inleddes 1947 till marinsamverkansflottiljen på F 17 Kallinge. Här flögs de tills det att de avfördes 1956-1957 och efterträddes senare av flygplan A 32 Lansen.
