Suecia antiqua et hodierna

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Svecia Antiqua et Hodierna)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gravyr från Suecia Antiqua et Hodierna

Suecia antiqua et hodierna, latin: "Det forna och nuvarande Sverige", är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige. Verket innehåller 353 planscher. Ett hundratal är över städer i dåvarande Sverige (inklusive Österlanden), något fler över olika praktfulla slott och herresäten. Resterande är över historiska platser (såsom Birka och Uppsala högar), kyrkor eller annat.

Det utarbetades främst av arkitekten och ämbetsmannen Erik Dahlbergh (16251703) och bekostades av staten. Verket börjades ges ut omkring 1720-talet. Gravyrerna var dock inte med sanningen överensstämmande, då Dahlbergh ofta tog med planerade ändringar, som sedan inte visade sig bli av. Detta bör dock ses ur dåtidens syn på verket som då snarare hade en retorisk funktion. Dessutom placeras ofta människor i bilderna som inte är skalenliga och tjänar till att få byggnaderna att se större och pampigare ut än de i verkligheten var.

Erik Dahlbergh påbörjade arbetet 1660 och han reste runt i Sverige för att teckna av städer och viktiga byggnader. Han anlitade de bästa gravörerna från Frankrike och Holland och reste själv till Paris för att leda arbetet med graveringen. På grund av kriget med Danmark var det ett nära nog tioårigt avbrott i arbetet med praktverket fram till mitten av 1680-talet då arbetet återupptogs. Dahlbergh fick hjälp med tecknandet av miniatyrkonstnären vid Antikvitetskollegium Johan Lithén (1663–1725), och i några fall också av gravören Johannes Aveelen (fem stockholmsvyer) och hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl ("de renodlat dekorativa planscherna"). För tryckningen anlitades den förhållandevis nya tekniken med kopparstick, i hög grad med hjälp av franska gravörer. En textdel planerades också. När Dahlbergh dog 1703 var verket fortfarande ofullbordat.

Tryckningen av detta monumentalverk blev långdragen, delvis beroende på att flera av huvudpersonerna avled. Vissa av planscherna och också en mindre del av texten trycktes redan i slutet av 1690-talet, men först i slutet av 1720-talet fanns verkets planschdel som ett någorlunda färdigt bokverk. Cirka tjugo år senare var de flesta exemplaren sålda.

Boken har givits ut ett flertal gånger i olika nyutgåvor. Senaste tryck skedde 1924. Textdelen har dock aldrig utgivits.

Se även

Externa länkar


Personliga verktyg