Sumpbäver
Från Rilpedia
?Sumpbäver | |
---|---|
En sumpbäver i Hula-dalen i norra Israel
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Däggdjur Mammalia |
Ordning: | Gnagare Rodentia |
Familj: | Sumpbävrar Myocastoridae |
Släkte: | Myocastor |
Art: | Sumpbäver M. coypus |
|
|
§Myocastor coypus Auktor: Molina, 1782 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Sumpbäver eller nutria (Myocastor coypus) är en stor, bäverliknande gnagare. Arten räknas av de flesta zoologer som en egen familj men listas ibland som en underfamilj till familjen lansråttor (Echimyidae).
Innehåll |
Utseende
Sumpbävern har en kroppslängd mellan 40 till 65 centimeter, svanslängd 25 till 45 centimeter och en vikt mellan 4 och 12 kilogram. Pälsen är gråbrun med vit nosspets. De stora gnagartänderna är tydligt tegelröda. Svansen är rund, fjällig och nästan helt naken. Bakfötterna har simhud mellan tårna.
Utbredning
Den härstammar från Sydamerika men har införts till Europa framför allt för pälsens (nutrians) skull. Vildlevande populationer finns i de flesta världsdelar förutom Australien och Antarktis, om än mera sparsamt i Afrika. I Sverige har den observerats i Småland, Södermanland, Värmland, Dalarna, Härjedalen och Norrbotten.
Vanor
Sumpbävern lever i och nära vatten, såväl saltvattensstränder som sjöar och vattendrag. Den förefaller att föredra långsamt rinnande vattendrag med tätvuxna stränder. Djuret är en skicklig simmare och dykare, men mera ovig på land. Sumpbävern kan vara aktiv under hela dygnet, men är främst i rörelse under gryning och skymning. Pälsen hålls vattentät med hjälp av ett fett sekret, som avsöndras från körtlar i mungiporna.
Djuret gräver gångar med en bohåla i strandkanterna, men kan också överta gångar från bisam.
Sumpbävern lever i par eller familjegrupper, som kan växa till små kolonier.
Djuret kan bli upp till 12 år gammalt.
Föda
Den lever främst av vattenväxter, men kan också i mindre utsträckning ta animalisk föda, till exempel musslor.
Fortplantning
Sumpbävern kan få ungar året om och får 2 till 3 kullar per år. Efter ungefär 4 månaders dräktighet föder honan 1 till 14 (vanligtvis 4 till 6) välutvecklade, seende ungar. De diar i 1,5 till 2,5 månader, och kan göra så även i vatten tack vare spenarnas placering.
Referenser
- Kai Curry-Lindahl 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur ISBN 91-1-933262-9
- Helga Hofmann 1992. Däggdjur ISBN 91-34-51177-6
- A. Bjärvall, S. Ullström 1995. Däggdjur ISBN 91-46-16576-2