Stuguns församling
Från Rilpedia
| Stuguns församling | |
| Län | Jämtlands län |
|---|---|
| Kommun | Ragunda kommun |
| Stift | Härnösands stift |
| Kontrakt | Bräcke-Ragunda kontrakt |
| Folkmängd | 1395 |
| Församlingskod | 230304 |
| Pastoratskod | 101105 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2006. | |
Stuguns församling är en territoriell församling inom Svenska kyrkan i Bräcke-Ragunda kontrakt av Härnösands stift i Jämtland, Ragunda kommun.
Innehåll |
Allmänt
Stuguns församling ingår, tillsammans med Borgvattnets församling, i Stuguns pastorat och tillhör gamla Ragunda tingslag. Församlingskyrkan heter Stuguns gamla kyrka resp. Stuguns nya kyrka. Största ort är Stugun.
Församlingen genomflyts av Indalsälven som delar upp församlingen i en sydlig och en nordlig del. Parallellt med älven går riksväg 87 genom trakten. Området har en relativt smal strandbygd längs Indalsälven. I övrigt domineras församlingen av vidsträckta kuperade skogsmarker med ett par större byar. I östra delen av församlingen utvidgas Indalsälven till sjön Gesunden.
Geografisk avgränsning etc
Stuguns församling avgränsas i öster av Ragunda församling. I söder ligger Håsjö socken, i sydväst Sundsjö församling (båda i Bräcke kommun) och i väster Lits församling i Östersunds kommun. Längst i norr gränsar församlingen på en sträcka av cirka 2 km mot Hammerdals församling i Strömsunds kommun. I nordost ligger Borgvattnets församling.
Större byar i norr är Öravattnet samt Mårdsjö. Längre mot väster ligger Brynjegård.
Söder om Indalsälven ligger i väster Midskogs kraftstation samt Näverede. Söder om Gesunden ligger byarna Bomsund, Höglunda och Borglunda.
Historik
Inom Stuguns församling har man anträffat omkring 50 boplatser från stenåldern. Järnåldern märks genom några gravplatser. I området finns cirka 300 fångsgropar från såväl forntid som medeltiden.
År 1933 hade Stuguns socken 2401 invånare på 809 kvkm. Samma år hade socknen 1129 hektar åker och 68239 hektar skogsmark.
Ortnamnet
År 1303 skrevs vndir stuwnæ a ræwndæ skoge. Detta asver en själastuga, d.v.s. ett härbärge, vilket under 1200-talets slut anlades på Ragundaskogen av ärkebiskopen i Uppsala för att tjäna pilgrimer på väg mot Nidaros (Trondheim).
Kända personer med anknytning till Stugun
Källor
- Nordisk familjebok, upplaga 3, band 18 1933
- Nationalencyklopedin
- Gröna kartan (Terrängkartan)
Litteratur
- Hamberg, Lars (1930-1995); En bok om Stugun - 15 kapitel om hembygden, Stuguns hembygdsförening, Stugun, 1990, LIBRIS-id 970629
- Hofrén, Manne (1895-1975); Pål Pehrsson i Stugun, klockstapelbyggare, Östersund, 1965, serie Kyrkokonstnärer i Jämtland och Härjedalen - 3, LIBRIS-id 904041
- Jonson, Nils (1906-) & Nilsson, Anders (1752-1835) & Larsson, Nils (1822-1896); Två bondehövdingar - 1. Anders Nilsson i Stugun 1752-1835 - 2 Nils Larsson i Tullus 1822-1896 - en sammanställning ur olika källor, Bokmalen, Östersund, 1963, serie Banbrytare och föregångsmän - 1, LIBRIS-id 663284
- Nyström, Anders; Namn i Stugubygden genom 700 år - en dokumentation av namn på sjöar, myrar o. berg, samt namnens ursprung, Stuguns hembygdsförening, Stugun, 1989
- Stugukrönika 1954 - 2003 Årsbok 1954-2003, Stuguns hembygdsförening, 1954-2003, ISSN 1103-0372
Se även
Externa länkar
- Stugun-Borgvattnets församlingar
- Ragunda kommun
- Svenska Kyrkan i Härnösands stift
- Församlingarna i Jämtlands län
|
|||||||
