Stäppsebra

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Stäppsebra
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Equus quagga boehmi
Equus quagga boehmi
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Uddatåiga hovdjur
Perrisodactyla
Familj: Hästdjur
Equidae
Släkte: Hästar
Equus
Art: Stäppsebra
E. quagga
Vetenskapligt namn
§Equus quagga
Auktor: Boddaert, 1785
Stäppsebrans utbredningsområde
Stäppsebrans utbredningsområde
Underarter

Se text

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Stäppsebra (Equus quagga) är en art i familjen hästdjur (Equidae) som tillhör ordningen uddatåiga hovdjur (Perissodactyla).

Innehåll

Kännetecken

Stäppsebran har i jämförelse med andra sebror som bergsebra och grevysebra kortare öron och bredare hovar. Pälsens färgteckning skiljer sig mycket mellan de olika underarterna eller populationerna. De mörka ränderna varierar mellan helt svart och mörkt rödbrunt. De ljusa ränderna kan vara helt vita eller ljust rödbruna. Även på buken finns ränder. Dessutom finns en svart-vit man som går från hjässan över halsens baksida till ryggens början.

Stäppsebror har jämförelsevis korta extremiteter och når en mankhöjd av 1,40 meter. De är ungefär 2,30 meter långa och når en vikt på omkring 230 kilogram. Ungdjuret väger vid födelsen omkring 30 kilogram.

Utbredning

Utbredningsområdet sträcker sig från södra Sudan och södra Etiopien över de östafrikanska savannerna till södra och sydvästra Afrika (se karta). Stäppsebran har det största utbredningsområdet av alla sebror. Den finns bland annat i Kruger nationalpark, Etosha nationalpark, Chobe nationalpark och Kafue nationalpark.

Levnadssätt

Dessa djur är mycket sociala och lever i familjegrupper som består av en hane, en eller flera honor och deras ungdjur. Gruppens storlek är avhängig områdets kvalitet. Ibland förekommer stäppsebror i särskilt stora hjordar tillsammans med andra sebraarter eller andra djur, till exempel gnuer.

Stäppsebran föredrar korta grässorter men är inte beroende av dessa. Därför förekommer de även i skogiga regioner. Ofta är stäppsebror de första gräsätande djur i ett område där gräset nyss har vuxit. Först när de har minskat gräsets höjd till en viss nivå följer andra arter som gnuer och gaseller. Natten tillbringar de vanligtvis på öppna områden där fiender lätt kan upptäckas. Därför är minst en individ vaken för att vakta gruppen.

Underarter

Arten stäppsebra delas vanligtvis i följande underarter.

  • Grants sebra (Equus quagga boehmi), lever i Sudan, Kenya, Tanzania, Uganda och östra Zambia.
  • Chapmans sebra (E. q. chapmani), västra Zambia, Zimbabwe, Botswana, Sydafrika.
  • E. q. antiquorum, Namibia, Angola.
  • Crawshays sebra (E. q. crawshayi), Moçambique, sebran med de tätaste remsorna.
  • E. q. zambeziensis, Malawi, Zimbabwe.
  • Burchells sebra (E. q. burchellii), norra Sydafrika, räknades efter 1910 som utdöd men upptäcktes senare på nytt.
  • Kvagga (E. q. quagga), sedan 1883 utdöd. Djuret hade en mörkbrun grundfärg och ljusare extremiteter. Bara huvudet och halsen hade ränder.

Denna indelning är omstridd. Några underarter sammanfogas av vissa zoologer. Kvaggan räknas ibland som självständig art. Nyaste undersökningar av DNA-rester från kvaggan styrker hypotesen att djuret utgjorde samma art som stäppsebran. Kvaggans vetenskapliga namn, Equus quagga, är äldre än nominatformens vetenskapliga namn, Equus burchellii, och därför används Equus quagga enligt reglerna för vetenskapliga namn för hela arten.

Hot

På grund av jakt för att få djurets kött och hud är stäppsebran idag mer sällsynt än tidigare. Å ena sidan är djuret en av de vilda hästarter med den största populationen men å andra sidan lever tre fjärdedelar av beståndet i Kenyas och Tanzanias nationalparker, alltså i ett relativt begränsat område. Uppskattningar av hela beståndet varierar mellan 800 000 och 1,3 miljoner individer. Medan underarterna Grants sebra och E. q. antiquorum förekommer med många exemplar betecknas Chapmans sebra och E. q. zambeziensis oftast som hotade underarter.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
  1. Equus quaggaIUCN:s rödlista, auktor: Hack, M.A & Lorenzen, E. 2008, besökt 17 mars 2009.

Externa länkar

Personliga verktyg