Spitzerteleskopet
Från Rilpedia
|
Spitzerteleskopet
Spitzerteleskopet |
|
| Allmän information | |
|---|---|
| Status: | Aktiv |
| Organisation: | NASA/JPL/Caltech |
| NSSDC ID: | 2003-038A |
| Läge: | Kretsar runt solen |
| Typ av omloppsbana: | Heliocentrisk bana |
| Omloppstid: | 1 år |
| Uppskjutning: | 25 augusti, 2003 |
| Uppskjutnings-farkost: | Delta II 7920H ELV |
| Uppdragets varaktighet: | 2.5-5+ |
| Våglängd: | 3 - 180 mikrometer |
| Hemsida: | Spitzer Space Telescope |
| Rymdteleskopets egenskaper | |
| Massa: | 950 kg |
| Teleskopstyp: | Ritchey-Chrétien |
| Diameter: | 0.85 m |
| Fokal längd: | 10.2 m |
Spitzerteleskopet (eng. Spitzer Space Telescope, tidigare Space Infrared Telescope Facility [SIRTF]) är ett infrarött rymdteleskop, det fjärde och sista av NASA:s Stora Observatorier.
Teleskopets uppdrag beräknas vara minst 2,5 år, med en förhoppning på 5. I enlighet med NASA-traditionen döptes teleskopet om efter att det uppskjutits och observerat framgångsrikt. Till skillnad från andra teleskop som döpts efter berömda avlidna astronomer av en panel forskare, blev SIRTF:s nya namn utvalt i en tävling som var öppen för allmänheten.
Det vinnande bidraget i tävlingen föreslog Lyman Spitzer, Jr., den förste som föreslog att placera teleskop i rymden i mitten av 1940-talet.
Teleskopet, som kostade 800 miljoner USD att utveckla, sköts upp 25 augusti 2003 från Cape Canaveral på en Delta II 7920H ELV-raket. Den löper en ovanlig omloppsbana, heliocentrisk snarare än geocentrisk, som följer Jorden i sin omloppsbana. Teleskopet driver iväg från Jorden ungefär 0,1 astronomiska enheter om året. Primärspegeln mäter 85 cm i diameter, har f/12 (brännvidden är alltså 12 gånger spegeldiametern) och är tillverkad i beryllium. I drift kyls spegeln ner till 5,5 K. Anslutna till spegeln finns tre instrument som kommer att möjliggöra bildtagning och fotometri i våglängder från 3 till 180 mikrometer, spektroskopi från 5 till 40 mikrometer, och spektrofotometri från 5 till 100 mikrometer.
Spitzer är det enda av de Stora Observatorierna som inte skjutits upp av en rymdfärja. Det var den ursprungliga avsikten, men efter Challengerolyckan förbjöds Centaur-raketsteget som hade behövts för att försätta teleskopet i sin heliocentriska bana.
