Från Rilpedia

Snøvit är ett naturgasfält på den del av den norska kontinentalsockeln som kallas Barents hav. Själva fältet ligger dock i Norska havet. Fältet består av sju åtskiljda petroleumfyndigheter som blir utnyttjade med gemensam utbyggnad av infrastrukturen för produktion. Upptäckterna kallades Albatross, Askeladd och Snøhvit. Utöver naturgas kommer fältet att producera NGL och naturgaskondensat. Oljefyndigheterna är för små för att utvinnas för närvarande. Fältet är det femte största gasfältet på den norska sockeln efter Troll, Ormen Lange, Åsgard och Ekofisk. Produktionen påbörjades 2007 och beräknas hålla på till 2035. Gasen förs iland genom rör till Melkøya utanför Hammerfest, processeras och kyls ned till flytande gas (LNG) innan den skeppas ut.

Innehåll 1 Fakta om fältet 1.1 Ägare 2 Historia 3 Externa länkar 4 Källor

Fakta om fältet

Investeringarna uppgick till 50 miljarder norska kronor.

Fältet skiljer sig på flera punkter från andra norska olje- och gasfält:

• All utrustning i produktionsanläggningarna finns på havsbottnen. Inga plattformar eller andra inrättningar finns på ytan. Detta gör det möjligt för fiskare att tråla i området.
• Gasen förs iland obehandlad genom en rörledning.
• Upplöst koldioxid i gasen separeras ut, förs tillbaka till fältet och sedan till en reservoar.
• Speciella fartyg har utvecklats och byggts för transport av gasen från Melkøya ut till marknaden.

Ägare

• StatoilHydro, som även står för driften: 33,5%
• Petoro: 30,0%
• Total: 18,4%
• Gaz de France: 12,0%
• Ameranda: 3,3%
• RWE-Dea: 2,8%

Historia

Fältet upptäcktes 1981 och Stortinget godkände utbyggnaden 2002. Beslutet föregicks av en stor politisk debatt. Det berodde dels på att LNG-fabriken drivs av ett gaskraftverk med ett årligt utsläpp av 920 000 ton koldioxid ^[1], dels på att det var den första utbyggnaden i Barents hav.

I samband med byggandet sommaren 2002 blev ett flertal aktivister från Natur og Ungdom arresterade efter att ha stoppat arbetet i tio dagar.

Den 21 augusti 2007 klockan 02.10 pumpades gas direkt från Snøvit in i anläggningen på Melkøya. Ett tecken på produktion är den tända facklan, höjden på gasflamman varierar beroende på trycket på den inkommande gasen. Som högst kommer den att vara 100 meter hög.

Externa länkar

• Statoil - Snøhvit

(norska)

• Snøhvit på interaktiv karta (Norsk version)

Källor

1. ↑ Statens forurensningstilsyn - Tillatelse til energianlegget i Snøhvit LNG (norska)

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från bokmålsnorska Wikipedia