Slaget vid Dybbøl
Från Rilpedia
Slaget vid Dybbøl | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Dansk-tyska kriget | |||||||
Slaget vid Dybbøl Mølle, målning av Jørgen Valentin Sonne 1871. |
|||||||
|
|||||||
Stridande | |||||||
Preussen Österrike |
Mall:Landsdata Danmark Danmark | ||||||
Befälhavare | |||||||
Prins Fredrik Karl av Preussen | Mall:Landsdata Danmark George Daniel Gerlach | ||||||
Styrka | |||||||
11,000 i första vågen 26,000 reserver 126 kanoner |
5,000 vid försvarsanläggningarna 6,000 reserver |
||||||
Förluster | |||||||
1,201 döda, sårade och tillfångatagna | 4,834: 700 döda 554 sårade 3,534 tillfångagna |
Mysunde – Dannevirke – Sankelmark – Rügen – Dybbøl – Frediricia – Helgoland – Als – Lundby
Slaget vid Dybbøl (danska: Slaget ved Dybbøl; tyska: Düppeler Schanzen) var ett avgörande slag i det dansk-tyska kriget. Det utkämpades i Dybbøl på morgonen den 18 april 1864 efter en belägring som påbörjats 7 april. Det svåra danska nederlaget mot den tyska avgjorde kriget.
Innehåll |
Upptakt
Efter den danske kungen Christian IX (som också var hertig av Slesvig, nuvarande Schleswig) annekterat Slesvig i november 1863, trängde preussiska och österrikiska trupper in i Jylland januari 1864.
Danska arméns utrustning var sämre än de preussiska och österrikiska styrkornas. Skansen vid Dybbøl var dåligt förberett för en belägring, eftersom Danmark hade prioriterat befästningen av Danevirke. Teknologiska framsteg i artillerin, särskilt räfflade kanoner, hade dessutom gjort skansens geografiska läge olämpat för ett utdraget försvar. Efter två månaders bombardemang var den danska försvarslinjen underbemannad av utmattade och demoraliserade soldater.
Slaget
Preussarna och österrikarna sina intog anfallspositioner 2.00 på morgonen den 18 april 1864. 10.00 upphörde det preussiska artilleribombardemanget och det preussiska infanteriet gick till anfall. Tretton minuter senare hade preussarna intagit den försa reduttlinjen.
Genom ett motanfall av den danska 8:e brigaden kunde en total förintelse av de retirerande danskarna undvikas och det preussiska anfallat stoppas. Ett andra preussiskt anfall slog tillbaka brigaden och avancerade en kilometer till kvarnen i Dybbøl; hälften av den 8:e brigaden stupade, sårades eller tillfångatogs. Resterna av 1:a och 3:e brigaderna lyckades fly till piren vid Sønderborg. 13.30 upphörde det sista danska motståndet framför Sønderborg, varpå en artilleriduell utbröt över Alssund.
Utfall och eftermäle
Under slaget dödades eller sårades 3 600 danskar och 1 200 preussare. Segern tillät Preussen att använda skansen som samlingspunkt för ett anfall mot Als: se vidare slaget vid Als.
Slaget vid Dybbøl var det första slag som observerades av delegater från Röda Korset, Louis Appia och Charles van de Velde.
Den 18 april hålls en årlig minnesceremoni i Dybbøl, där bland annat soldater i dansk perioduniform uppträder. På slagfältet fanns det förr minnesmärken från både Danmark och Preussen. Kvarnen vid Dybbøl står fortfarande men den tyska segermonumentet Düppeldenkmal sprängdes 1945. Inga förövare för sprängningen har någonsin identifierats, och monumentet återbyggdes aldrig.
Källa
- Engelska Wikipedia.