Från Rilpedia

Denna artikel behöver fler källor för att verifieras. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till fler pålitliga källor (använd helst fotnoter) Material som inte är verifierbart kan ifrågasättas eller tas bort.

Skeppsbron är en kaj vid Göta älv och en gata (tidigare definierad som Strandgatan från Skeppsbron västerut) i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Den är omnämnd redan 1852, men fick sitt namn fastställt först 1883.^[1] Skeppsbron går från Stenpiren vid Stora Bommen till Rosenlundskanalen.

Skeppsbron var den första kajen som anlades längs Göta älv, tillsammans med Stenpiren. Tidigare fanns här bara större vassmarker, som fylldes igen med muddermassorna från älven. Innan älven muddrades och kajer byggdes, fick fartygen stanna ute vid Klippan. Skeppsbron fick snart järnvägsförbindelse med Södra hamnbanan. Längs gatan uppfördes många byggnader, speciellt för redare och transportföretag. Vid Skeppsbron 1 uppfördes hamnens allra första kran. De första båtarna vid kajen blev ostindiefararen Hildur och ångfartyget Lexington, år 1853.^[2]

Med adress Skeppsbron 1 uppförde Alexander Keiller år 1830 ett varmbadhus inne på gården, med en omgivande trädgård. Badhuset stängde den 30 april 1856. ^[3][4]

På 1970-talet planerades rivning av alla byggnader för att dra fram Götaleden, men ungefär hälften blev ändå kvar, och trafiken leddes i stället på Skeppsbron i västlig riktning (och på Stora Badhusgatan österut). Järnvägen lades då ned och blev en cykelbana.

Vid Skeppsbron finns sedan 1970-talet Sveriges enligt uppgift första kinesrestaurant, Kinesiska Muren. Den har senare flyttat till andra lokaler i grannhuset.

På 1990-talet placerades parkeringspråmen P-arken längs kajen, och berövade delvis Kinesiska Muren dess hamnutsikt.

I och med Götatunnelns tillkomst har den mesta trafiken kunnat ledas bort från Skeppsbron.

Källor

Noter

1. ↑ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945 s. 267
2. ↑ Göteborg - då och nu, Ingrid Wirsin & Christian Tyre, Göteborgs-Posten & Tre Böcker Förlag, Göteborg 1989 ISBN 91-7029-022-9 s. 40
3. ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 44
4. ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 255 + s. 271