Från Rilpedia

L.M. Ericssons så kallade "skelettapparat" från 1892, för sitt utseende även kallad ”taxen”, var världens första bordstelefon med hörlur och mikrofondel i en enhet. Telefonen är 30 cm hög, 28 cm bred, 14 cm djup och väger 5 kg, den tillverkades ända in på 1930-talet i över två miljoner exemplar.

Innehåll 1 Historik 2 Källor 3 Bildgalleri 4 Se även 5 Externa länkar

Historik

Bordstelefoner fanns redan i slutet på 1870-talet på marknaden, bl.a. en fransk modell från 1879. Den första svenska bordstelefonen tillverkades av L.M. Ericsson 1881 och var i så kallad piedestal-utförande^[1]. Föregångaren till ”taxen” kom 1884, den hade ett funktionellt, kompakt utförande. Induktionsmagneterna var dubbelkrökta och tjänade som benställningar, även den typiska handveven fanns redan. Likt ”taxen” var telefonen rikt smyckat med detaljer i mässing och förnickling, benställningens magnetstål var svartlackat och bar ornamentdekaler i guldfärg, men telefonen hade fortfarande en lös hörlur och en i telefonen integrerat, svängbar mikrofon^[2].

År 1892 kom nästa steg i utvecklingen, nämligen att sammanbygga mikrofon och hörlur till en enhet som vilar i en klyka. Visserligen hade sådana ”handmikrotelefoner” redan funnits under en tid hos telefonister i telefonväxlar, men nu användes denna konstruktion för första gången i världen tillsammans med en bordstelefon^[3]. Ericssons skelettapparat, officiella beteckningen Nr 375/AC 110GPO No 16, blev en omedelbar nationell och internationell framgång. ”Taxen” som ritning inkorporerades 1894 i Ericssons första inregistrerade varumärke.

Ericssons skelettapparat fick genom sitt ovanliga utseende många smeknamn, utöver ”taxen” i Sverige, exempelvis ”symaskinen” i Danmark, ”Eiffeltornet” i USA och Norge, ”The skeleton type” i Storbritannien, ”Il Ragno” (spindeln) i Italien och ”Skelettapparat” i Tyskland. För den ryska tsaren Nikolaj II och hans familj tillverkade Ericsson en specialutgåva (upplaga 10 st.) i början av 1900-talet. Modellen hade detaljer i guld och elfenben och sladden var flätat i de ryska färgerna, vitt, blått och rött.

Källor

1. ↑ Telefonen, en designhistoria, Atlantis, 2007, sida 95
2. ↑ Telefonen, en designhistoria, Atlantis, 2007, sida 100-101
3. ↑ Ericssonkrönikan, 2000, sida 54

Bildgalleri

Skelettapparat "taxen"

Handveven

Magnetspolar

Kopplingsschema

Se även

• Bakelittelefonen
• Dialog
• Ericofon
• Diavox

Externa länkar

• Ryska tsarens "taxen" på Tekniska museet, Stockholm