Från Rilpedia

Serbien och Montenegro
Serbiska : Државна заједница Србија и Црна Гора Državna zajednica Srbija i Crna Gora
← 2003–2006 → →
Flagga Statsvapen
Nationalsång: Hej, Slaveni
Huvudstad	Belgrad 44°49′N 20°28′O / 44.817, 20.467
Statsskick	Union, konfederation
Bildades 4 februari 2003
Upphörde 5 juni 2006  • Upphörde genom Folkomröstning
Yta  • Totalt  • Vatten	(2006) 102 350 km²
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	(2006) 10 832 545 105,8 inv/km²
Valuta	Serbisk dinar, euro
Tidszon	UTC+1 (CET)
Landskod	CS
Landsnummer	381

Serbien och Montenegro (serbiska: Србија и Црна Гора) var ett statsförbund eller federation på Balkanhalvön i sydöstra Europa bestående av delstaterna Serbien och Montenegro, gränsande till Albanien, Makedonien, Bulgarien, Rumänien, Ungern, Kroatien och Bosnien och Hercegovina, mellan 4 februari 2003 och 5 juni 2006.

Belgrad var den politiska huvudstaden och Podgorica den juridiska. Förhållandet mellan de båda delstaterna var diffust; det fanns vidare inom Serbien två autonoma provinser, Kosovo och Vojvodina. Kosovo är efter Kosovokriget 1999 under FN:s administration av UNMIK, och dess status inom statsförbundet förblev något oklar^{[källa behövs]}.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 2.1 Städer 2.2 Administrativ indelning 3 Politik 4 Demografi 5 Ekonomi

Historia

Då den Socialistiska federationen Jugoslavien splittrades 1992 återbildade delrepublikena Serbien och Montenegro Förbundsrepubliken Jugoslavien. FN och en rad stater (däribland USA) vägrade dock erkänna den nya staten som Jugoslaviens efterföljare och den blev inte medlem av FN förrän den 1 november år 2000 efter regimskiftet i oktober det året. Under 1990-talet var Förbundsrepubliken Jugoslavien inblandat i de jugoslaviska krigen.

Den 4 februari 2003 omvandlades de två återstående republikerna i förbundsrepubliken Jugoslavien till den lösa konfederationsunionen Serbien och Montenegro. Delstaterna hade under 1990-talet glidit alltmer isär politiskt och Montenegro har fått ökad självständighet från Belgrad, symboliskt genom införandet av ny flagga och nationaldag 2004.

Den 21 maj 2006 hölls folkomröstning i Montenegro om landet skulle lämna unionen med Serbien och bli helt självständigt eller inte. Resultatet blev cirka 53 % för självständighet. Montenegro utropade sig den 3 juni 2006 som självständigt och unionen upphörde då de facto. Den 5 juni 2006 förklarade sig Serbien i sin tur självständigt från unionen som därmed upplöstes.

Geografi

Serbien och Montenegro hade en yta på 102 350 km². Montenegro är betydligt mindre än Serbien och ligger sydväst om Serbien. Montenegro har en 199 kilometer lång kust mot Adriatiska havet medan Serbien är kustlöst. Serbien utom Kosovo består i huvudsak av slättland och låga kullar. Kosovo och Montenegro har däremot ett mycket bergigt landskap.

Städer

Landets största stad var Serbiens huvudstad Belgrad med 1 711 800 invånare. Ingen annan stad kom i närheten av dess storlek och av landets nästföljande städer, Novi Sad, Niš, Priština, Kragujevac och Podgorica (i Montenegro), hade ingen mer än 200 000 invånare.

Administrativ indelning

• Serbien, indelat tre provinser som i sin tur är indelade i distrikt
• Kosovo
• Vojvodina
• Montenegro

Politik

Parlamentet, som hade sitt säte i Belgrad, hade 126 medlemmar; 91 från Serbien och 35 från Montenegro. Författningsrätten hade säte i Podgorica. I september 2004 blev gamla socialistiska symboler ersatta med en ny flagga och nationalsången "Boze Pravde" (i Serbien). 3 april 2003 blev landet det 45:e medlemslandet i Europarådet.

Demografi

Serbien och Montenegro hade 10,8 miljoner invånare varav endast 660 000 bodde i Montenegro. Serber och montenegriner är ett sydslaviskt folk som är ortodoxt kristna och talar serbiska.

I Montenegro bor 200 000 serber. Dock finns bland åtskilliga montenegriner en känsla av att ha en distinkt identitet som är separat från den i nationell mening serbiska, vilket är en kontroversiell fråga mellan de nyligen separerade länderna Serbien och Montenegro. Etniskt och historiskt kan uppemot 600 000 montenegriner räkna sig som serber.^{[källa behövs]} I Serbiens provins Kosovo är kosovoalbanerna majoritet och är muslimer med albanska som modersmål. I Serbiens norra provins Vojvodina utgörs befolkningen av 70% serber, de andra stora grupperna är främst ungrare och kroater. Största andelen av befolkningen i Serbien och Montenegro utgjordes av serber på 67,5%, albaner 18%, montenegriner 7%, ungrare 3,5% och övriga 5%.

Ekonomi

Varje delstat hade sin egen ekonomiska politik och valuta. Serbien har serbisk dinar (CSD) och Montenegro euro. Rest-Jugoslavien drabbades av en svår ekonomisk kris i början av 1990-talet och var sedan under sin existens ett av de fattigare länderna i Europa. Nettoinkomsten per invånare var år 2002 cirka 149 euro i månaden. Montenegro hade tidigare endast runt 70 % av Serbiens ekonomiska och sociala nivå, men nu är både genomsnittliga löner och pensioner dubbelt så höga som i Serbien. Serbien hade stora problem med den organiserade brottsligheten som ansågs vara en av världens största procentuellt sett ur antalet invånare i landet. Maffian hade ett hårt grepp om ekonomin och hade under årtionden präglat politiken i landet.