Sala församling
Från Rilpedia
Sala församling | |
Län | Västmanlands län |
---|---|
Kommun | Sala kommun |
Stift | Västerås stift |
Kontrakt | Norra Västmanlands kontrakt |
Folkmängd | 13574 |
Församlingskod | 198101 |
Pastoratskod | 051509 |
Källa: SCB. Folkmängd för år 2006. |
Sala församling är en församling i Norra Västmanlands kontrakt av Västerås stift.
Innehåll |
Allmänt
Församlingen, som ligger i Sala kommun i Västmanland, ingick efter gammalt i Övertjurbo härad. Den bildar pastorat tillsammans med Norrby och Möklinta församlingar. Församlingen har, av historiska skäl, två församlingskyrkor, dels Kristina kyrka, dels Sala landskyrka. Församlingen ingår i Sala kyrkliga samfällighet.
Området har öppen slättbygd längs Sagån. I väster och nordväst ligger småbruten skogsbygd. Ungefär mitt i församlingen ligger tätorten Sala.
Sala församling genomkorsas av riksväg 70, riksväg 56 samt av Dalabanan. Länsväg 256 går västerut mot Fagersta. Järnvägslinjen Sala-Oxelösund har sin nordliga ände inom församlingen.
I församlingens nordöstra del ligger orterna Jugansbo samt Saladamm. I nordväst ligger Broddbo. Allra längst i nordväst når församlingen fram till ett "fyrsockenmöte" Sala-Möklinta-Västerfärnebo-Kila. Strax intill "fyrsockenmötet", några tiotals meter in i Möklinta församling, invid Tornbergets (141 m ö h) fot, ligger Sankta Elisabets källa.
I församlingens västra del ligger sjön Långforsen, byn Stampers samt Sala silvergruva. Här ligger även Måns Ols Utvärdshus.
I väster avgränsas församlingen av Kila församling. I söder ligger Kumla församling och i öster ligger Norrby församling. Gränsen mot Norrby och därmed mot landskapet Uppland går i sydost i huvudsak längs Sagån.
Historik
Inom Sala församling har man funnit boplatser från stenåldern. Man har även funnit gravfynd från vikingatiden. I Sala landskyrka finns en runsten.
Från medeltiden och senare har området präglats av Sala silvergruva. Här finns gamla hyttplatser och många gruvhål. Vid silvergruvan finns cirka 200 grunder från 1500-talets gruvby. I skogsmarkerna finner man rester av fördämningar.
Väsby kungsgård har dominerat området historiskt.
Ursprungligen bestod området av två församlingar - Sala stadsförsamling samt Sala landsförsamling. Dessa två slogs ihop under första hälften av 1900-talet.
I samband med att staden Sala fick stadsrättigheter år 1624 kom Sala stadsförsamling att bildas. Stadens kyrka Kristina kyrka byggdes 1635-41. Landsförsamlingens kyrka är betydligt äldre, från cirka 1300. Dess väggmålningar gjordes på 1400-talet av Albertus Pictor.
Konstnären Ivan Aguéli föddes i Sala. Aguélimuseet ligger i staden.
Ortnamnet
År 1355 skrevs in salum. Detta är ett lån från den gamla kyrkbyn och består av en plural av ordet sal = "hus med ett rum", "bod", eventuellt i betydelsen "höbod" eller liknande.