Spik

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Söm (hovslageri))
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Spikar

Spik är en metallstav (smidd eller dragen av metalltråd) där ena ändan är spetsig och den andra försedd ett större eller mindre huvud (skalle). Spikens tvärsnitt är oftast fyrkantigt men kan även vara runt. Vissa tillämpningar kräver extra motstånd mot utdragning och där är spiken försedd med hullingar (ankarspik, gipsplattespik) eller är spiralvridet (takplåtspik). Spik används för att sammanfoga, eller nagla fast, trä mot trä eller andra material mot trä. Spik slås in i de olika materialen med hammare i de flesta fall, större spik kan slås in med en liten slägga eller huvudet på en yxa. Vid industriell spikning eller i byggbranschen kommer spikpistoler till användning.

Innehåll

Spiksorter

tränagell

Tränagel eller dymling är en äldre metod för att foga detaljer av trä mot varandra, eller för att låsa tappen vid till exempel tappning. En träplugg som är likadan i bägge ändarna används för att fästa grövre timmer respektive plankor vid byggande av träfartyg samt vid timring i äldre timmerhus, även kallad dymling. Ett annat namn och användningsätt är att enepinna en bordläggning, var mer vanligt förr och väl beprövat i stället för spik, används fortfarande i allmogebåtar.

Bleckspik används vid plåtslageriarbeten fär att fästa till exempel fönsterbleck och andra plåtdetaljer på hus. Bleckspik finns i flera färger för att harmonera med det beslag som fästs, längen oftast 25 mm.

Ankarspik är en spik med reflor för att försvåra att den dras ur vid belastning eller när virket skjuvar sig. Ankaspiken används till olika hålband eller byggbeslag vid trähusbyggnad.

Dyckertspik

Dyckert är spik som antingen helt saknar huvud eller har ett mycket litet koniskt huvud. Dyckerten fäster huvudsakligen genom friktion. Avsikten är att hela spiken ska slås in i materialet så att ingenting sticker ut, dyckertspik används till invändiga snickerier såsom foder vid fönster och dörar, socklar vid golv eller till taklister med mera.

Furuspik är en spik som var vanlig förr till husbyggen, innan dagens heldragna trådspik kom till. Furuspiken var tidigare handsmidd innan smidesmaskiner började utvecklas. Furuspiken är att finna vid reparation i äldre hus. Furuspiken annvänds än i dag vid grövre snickerier samt vid all renovering av äldre byggnader. Furuspiken finns att tillgå galvad eller i svartjärn.

kamgängad spik i rostfritt stål

Kamspik är en spik med refler för olika träarbeten, dessa finns i olika längder från 20 mm och uppåt. Kamspik tillverkas i rostfritstål som är det mest vanligaste, spiken finns även att få i koppar eller brons. I vissa länder tillverkas kamspik i stål, eller för spikpistoler på band.

Hästskosöm

Hästskosöm är en spik med särskild form som slås underifrån genom hästskon och ut genom hovens utsida där den böjs och klipps av med en hovtång.

Klippspik.

Klippspik framställs genom klippning av plåt i motsats till trådspik som dras med tråd som ämne och till handsmidd spik. Används till spikning av exempelvis karmar och reglar i lättbetong.

Kopparspik för båtbyggnad med tillbehör för nitning

Kopparspik finns för olika ändamål, till exempel runda med räfflor, för plåtslageriarbeten. Det finns även en fyrkantig modell, som används till träbåtsbygge för nitning av bord samt spant. En annan modell som har ett huvud kallat rosset, användes till dekoration av paneler och dylikt. Koppar går inte att använda tillsammans med stål, järn, eller aluminium i fuktiga miljöer, på grund av korrosion. Denna förstärkts ytterligare i saltvatten. Rostfritt eller syrafast stål går dock bra att använda tillsammans med koppar.

Nubb är en typ av kortare spik med ett platt huvud. Normalt 6 till 18 mm lång. Nubben har i allmänhet kvadratisk genomskärning och ett platt cirkelformat huvud. Nubb tillverkas genom pressning. En grövre sorts nubb, från 18 till 25 mm längd, förekommer och användes för spiking av mjuka mattor och dylikt, s. k. mattspik. Av tråd tillverkad småspik i samma längder som nubb kallas vanligen stift, vare sig den är gjord av järn- eller mässingstråd.

Pappspik, kort spik med runt skaft och flat huvud som används för att fästa takpapp och asvaboard.

Smidd ekspik till Göteborg III

Timmerspik även benämnd ekspik. spik för ekvirke för båt och fartygbygge.Timmerspiken en grov spik med varmförzinkning utformad på ett sätt att ej kila isär timmer eller virke vid rätt idrivning. Ekspiken drives in i träet tvärs fibren.

Trådspik i olika längd

Trådspik är spik framställd av metalltråd, till skillnad från smidd spik. Trådspik är idag den vanligaste spiksorten för att foga tillsamman trä. Oftast använder man sig av metalltråd av fyrkantigt eller x-format tvärsnitt. Det ger den bästa kombinationen av anliggningsyta, materialåtgång och stadga. Ibland förses trådspiken med räfflor för att öka friktion och fästförmåga.

Enbrädesspik var (förr) ett slags kortare spik, ursprungligen väl avpassad efter tjockleken av en bräda.

Brädspik är (förr) omkring 56 mm (3 tum) lång, med två smala och två bredare sidor samt takformigt huvud försedd spik. [1]

Övriga spiksorter

Bandad spik för spikpistol

Svensk spiklängd samt bandad spik

Längden härrör från tiden när vi använde tum till exempel 2, 3 och 4 tums spik. Längd av de mest förekommande spikarna i millimeter och tum.

längd
(mm)
längd
(närmast
i tum)
exempel
19 bandad pappspik
20 pappspik
22 spix
25 1 pappspik
30 pappspik
35 pappspik
38 dyckert
40 ankarspik, dyckert
50 2 dyckert
60 trådspik
65 bandad spik
75 3 trådspik, bandad
90 bandad spik
100 4 trådspik
125 5 trådspik
150 6 trådspik

Se även

Externa länkar

Källor

  1. SAOB
Personliga verktyg