Routemaster
Från Rilpedia
Routemaster är namnet på en av de busstyper som har varit typisk för London. Det rör sig om dubbeldäckare som under många år har präglat Londons gator. Routmastern är den sista modell som konstruerades av London Transport. Dubbeldäckare har använts i London i olika generationer från 1930-talet och fram till 1960-talet. Routemastern tillverkades mellan 1958 och 1968. Därefter har modernare bussar tillkommit i London och i allt större utsträckning börjat ersätta de gamla klassiska dubbeldäckarna. Även om de moderna bussarna oftast också är dubbeldäckare så har de inte samma karaktär som de klassiska modellerna. Vad som har varit utmärkande för dessa, alltså även tidigare modeller, är den typiska fronten i kombination av att den har ingång baktill som saknar dörrar. Den har alltså en helt öppen ingång. Det har också under årens lopp inte varit helt ovanligt att passagerare också har stigit på eller av bussen när den har varit i rörelse trots att detta inte är trafiksäkert. Busstypen förekommer även på andra håll på de brittiska öarna och inom samväldet bland annat i Indien, särskilt i Mumbai.
Innehåll |
Upstairs and downstairs
Anledningen till att dessa bussar byggdes på höjden, var en gammal trafikstadga som sade att inga fordon längre än 30 ft. fick framföras på Londons gator. Därför byggde man inte bara dubbeldäckade bussar utan även dubbeldäckade spårvagnar och trådbussar. När denna gamla stadga långt senare upplöstes blev det fritt fram för mer konventionella bussar på Londons gator, idag kan man förutom dubeldäckare se vanliga enplans lokaltrafikbussar och 18 meter långa ledbussar i London.
Aluminium
Routmasterbussarna är i huvudsak byggda i aluminium, föregångarna hade ofta en stomme av trä, vilken ofta ruttnade bort i Londons fuktiga klimat. Efter andra världskriget hade de brittiska flygplanstillverkarna tomma orderböcker, men gedigen erfarenhet av att bygga i aluminium därför föll det sig naturligt att ställa om produktionen från flygplan till bussar.
Asymmetrisk
En routmasterbuss är väldigt speciell, även rent tekniskt. Motor, växellåda och kardanaxel är monterade till höger om bussens mittlinje. Detta för att få ett plant golv på nedervåningens vänstersida, det vill säga den sida där av- och påstigning sker. Trappan till övervåningen är byggd på bussens högersida alldeles bakom höger hjulhus. Bussarna har hyrauliska bromsar, vilket är ovanligt bland tyngre fordon. Routmasterbussarna hade också automatiska växellådor med förval av fabrikatet "Wilson". Elsystemet är synnerligen enkelt uppbyggt. Föraren har i huvudsak bara två strömbrytare, förutom "blinkerspaken" att hålla reda på, en för belysningen och en för vindrutetorkaren.
Ej i trafik
De sista Routemaster-bussarna i reguljär trafik trafikerade linjen 159 tills den 9 december 2005.
Heritage Routes
Efter detta har man startat två så kallade "Heritage Routes", museilinjer, där det under dagtid, alla veckans dagar går Routemasterbussar, på linje 9 och 15. Linje 9 går från Royal Albert Hall till Aldwych, linje 15 från Trafalgar Square till Tower Hill. De båda linjerna överlappar varandra mellan Trafalgar och Aldwych. Dessa linjer trafikeras dagtid alla veckans dagar i 15-minuterstrafik. Linje 9 trafikeras av First London och utgår från Westbourne Park Garage. Linje 15 trafikeras av East London Bus Group och utgår från Bow Garage.
De två vanligaste modellerna
RM, The Standard Routemaster
Tekniska data RM
- Bredd: 8 ft (243 cm)
- Längd: 27 ft 6 inches (845 cm)
- Höjd: 14 ft 4½ inch (436 cm)
- Sittplatser: 64 varav 36 på övre däck
Denna busstyp kallas också för "64 seaters". 2120 stycken byggdes.
RML, The Lengthened Routemaster
Tekniska data RML
- Bredd: 8 ft (243 cm)
- Längd: 30 ft (914 cm)
- Höjd: 14 ft 4½ inch (436 cm)
- Sittplatser: 72 varav 40 på övre däck
Denna busstyp kallas också för "72 seaters". 524 stycken av denna typ byggdes. Man känner igen dessa 72 sitsars bussar genom att de har en extra mindre sidoruta på nedervåningens och övervåningens sidor (se bild i denna artikel).
Andra routmastertyper
Vidare har det funnits/finns minst fem ytterligare typer eller varianter av rotmasterbussen. En variant har en taklös övervåning, denna används främst till sightseeingturer i London. En annan variant har faktiskt dörrar framtill, denna gick främst på linjen till Heathrows flygplats.
Moderniserades
Många bussar moderniserades under 1980 och främst under 1990-talet. De fick nya miljövänligare motorer, helautomatiska växellådor, delvis ny inredning med bättre belysning etc. Londons invånare hade förväntat sig att få åka Routmaster under många år till. Men det var EU´s trafiksäkerhetspolitik som satte stopp för bussar utan dörrar. En annan anledning till att dessa bussar togs bort från ordinarie trafiklinjer är att Routmastern är personalkrävande. Förutom förare bemannas den också av en konduktör. Efterföljande bussar är enmansbetjänade.
Kuriosa
Ett antal Routmasters har köpts till Sverige efter dess aktiva period i London, mest används de till olika reklamändamål eller till speciell charter, de är inte lämpade till linjetrafik då svenskar (enligt engelsmännens synsätt) framför sina landsvägsfordon på "fel" sida av vägen. En speciell flygplatsroutmaster används som mobilt gatukök av en engelskfödd Fish and chips-försäljare i Göteborg.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Routemaster
