Från Rilpedia

Rosetta

Rosetta och landaren Philae Rosetta och landaren Philae
Allmän information
Status:	På väg mot mål
Organisation:	ESA
Typ:	Kretsare/landare
Förbiflygning av:	jorden, Mars, 2867 Šteins, 21 Lutetia
Datum för förbiflygning:	jorden - 4 mars 2005, 13 november 2007 och november 2009 Mars - 25 februari 2007 2867 Šteins - 5 september 2008 21 Lutetia - 10 juli 2010
Satellit av:	67P/Churyumov-Gerasimenko
Uppskjutning:	2 mars 2004 (07:17 UTC)
Uppskjutnings-farkost:	Ariane 5
NSSDC ID:	2004-006A
Hemsida:	ESA-Rosetta

Rosetta är en rymdsond från ESA, uppsänd med en Ariane 5-raket den 2 mars 2004. Rosettas mål är att på studera kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko på nära håll och under lång tid, med början år 2014^[1]. Forskarna hoppas bland annat få svar på frågor som rör hur solsystemet skapades.^[2] Sonden är har fått sitt namn efter Rosettastenen.^[3]

Innehåll 1 Uppdrag 2 Bana genom solsystemet 3 Instrument 4 Tidtabell 5 Se även 6 Läs mer 7 Referenser och noter

Uppdrag

Undersökningen av kometen kommer dels att göras med olika instrument ombord på Rosetta, dels med instrument på den lilla landaren Philae som ska sättas ned på själva kometkärnan. Rosetta själv tänks följa med kometen i dess bana på avstånd mellan någon och några hundra kilometer under minst ett års tid, fram till kometen når sitt perihelium. Detta skiljer Rosetta från alla tidigare kometfärder, till exempel ESAs Giotto och NASAs Stardust, som varit snabba förbiflygningar^[4]. Rosetta kommer därför att kunna göra mycket mer detaljerade undersökningar av en komet än vad som tidigare kunnat göras, och inte minst kunna följa hur kometens utflöden av gas och stoft förändras när kometen värms upp på sin färd allt närmare solen.

Bana genom solsystemet

Vill man flyga jämsides kometen måste man gå in i samma bana som den. För att kunna göra detta med rimlig mängd bränsle gäller det att jaga ifatt den där den rör sig som långsammast, vilket är längst ut i banan.^[5] Ingen raket har kapacitet att skicka en så stor rymdsond som Rosetta direkt in i en sådan bana, så därför gör Rosetta fyra varv i det inre solsystemet.^[6] Vid tre tillfällen (2005, 2007 och 2009) passerar Rosetta nära jorden för att med hjälp av jordens gravitation få en rejäl fartökning. Vid ett tillfälle (2007) tjänar Mars samma syfte.^[7]

Instrument

Rosetta och landaren Philae bär en stor uppsättning vetenskapliga instrument.^[1] Ett av huvudinstrumenten är kameran OSIRIS, till vilken Astronomiska observatoriet vid Uppsala universitet bidragit med optiska filter.^[8] Sverige bidrar också med två instrument för undersökning av kometens omgivning: en jonspektrometer från Institutet för rymdfysik i Kiruna, och en Langmuirprob från Institutet för rymdfysik i Uppsala.^[9][10]

Tidtabell

• 26 februari 2004 Uppskjutningen försenades 24 timmar på grund av dåligt väder på Franska Guyana.
• 27 februari 2004 Avfärden ytterligare fördröjd några dagar, nu på grund av en liten reparation på Arianne-raketen.
• 2 mars 2004 Rosetta iväg.
• 6 mars 2005 Rosetta passerade jorden ovanför Stilla havet väst om Mexiko på en höjd av 1954,74 kilometer och en hastighet av 38.000 kilometer per timme.
• 25 februari 2007: Rosetta passerade Mars.
• 13 november 2007: Jorden passerades för andra gången.
• 5 september 2008: Rosetta når ut i asteroidbältet och passerar asteroiden 2867 Šteins.
• November 2009: Jordpassage igen, för tredje gången.
• 10 juli 2010: Rosetta passerar asteroiden 21 Lutetia.
• 2011-2013 Rosetta försätts i dvala medan den är som längst bort från solen.
• Januari 2014: Rosetta väcks upp ur sömnläget, och börjar närma sig målkometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.
• Maj 2014: Rosetta är framme vid kometen som befinner sig ungefär vid Jupiters bana. Rosetta ska nu följa med kometen på sin bana mot solen.
• Augusti 2014: Sonden ska nu långsamt cirkulera runt kometen på 25 kilometers höjd, och följa med den mot solen.
• November 2014: Landaren Philae ska nu landa på kometen och förankras med en harpun. Kometen studeras på nära håll.
• Augusti 2015: Kometen, Rosetta och Philae når perihelium.
• December 2015: Uppdraget slutfört.

Se även

• ESA

Läs mer

• ESA: Rosettas webbplats
• Rosetta - Europe's comet chaser. Broschyr (18 sidor) i PDF-format från ESAS webbplats, länkad 2008-11-06.
• Hans Rickman, Var kommer vattnet ifrån? Fylldes våra hav med vatten från hitresta kometer? Forskning och Framsteg, 5, 2005, sid 32-35.

Referenser och noter

1. ↑ ^{1,0 1,1} Rosetta at a glance. ESA, länkad 2008-11-06
2. ↑ Rosetta påbörjar sin 10 år långa resa mot solsystemets ursprung. ESA 2004-03-02, länkad 2008-11-06.
3. ↑ Why 'Rosetta'? ESA, länkad 2008-11-06.
4. ↑ History of cometary missions. ESA 2008-07-16, länkad 2008-11-06.
5. ↑ Spåren ledde honom längst ut. Hans Rickman i Forskning och Framsteg nr 5, 2005, sid 36-37. Länkad 2008-11-06.
6. ↑ Rosetta's journey. Animation av Rosettabanan hos ESA. Länkad 2008-11-06.
7. ↑ The long trek. ESA 2004-11-01, länkad 2008-11-06.
8. ↑ Rosetta ger svar - och fler frågor. ESA 2005-10-27, länkad 2008-11-06.
9. ↑ Rosetta och LAP i ett nötskal. Institutet för rymdfysik 2008-09-04, länkad 2008-11-06.
10. ↑ Svenska bidrag till Rosetta. ESA 2004-03-02, länkad 2008-11-06.