Från Rilpedia

Rosettastenen är en stor svart basaltplatta, som hittades 1799 av franska soldater vid staden Rosetta (arabiska: Rashid) i närhen av Alexandria under Napoleons fälttåg i Egypten. Texten på denna var av avgörande betydelse, när det gällde att tolka hieroglyferna. Rosettastenen övertogs av britterna efter kriget med Napoleon och finns sedan 1802 på British Museum i London.

Stenen är 118(130?) × 77 × 30 cm och väger 750 kg. På stenen finns tre texter med samma innehåll på två språk, skrivet med olika typer av skrift – egyptiska, skrivet dels med hieroglyfer, dels med demotisk skrift, och på antik grekiska skrivet med grekiska bokstäver.

Innehåll 1 Uttydning 2 Textens innehåll 3 Källor 4 Externa länkar

Uttydning

Den språkbegåvade franske egyptologen Jean-François Champollion kunde år 1822 slutligen lösa systemet med ljudbildningen och därmed dechiffrera hieroglyferna. Dessförinnan hade många försökt med begränsad framgång i tjugo år.

Den svenske f.d. diplomaten Johan David Åkerblad (1763–1819) arbetade enbart med den demotiska skriften och kunde på två månader år 1802 tolka alla egennamn, plus andra ord som också fanns i den grekiska texten. Dessutom konstaterade han, att den demotiska skriften var rent alfabetisk och tolkade 15 enskilda bokstävers ljudvärde helt korrekt. Han påvisade också likheten med koptiskan (som han behärskade) och kunde bevisa, att detta språk var en rest av den gamla egyptiskan.

Den engelske naturforskaren Thomas Young var den förste, som ägnade sig åt att tyda den hieroglyfiska delen av stenens text, dock med mindre framgång. Ett stort hinder var, att man trodde, att hieroglyferna var en ren bildskrift, där varje tecken representerade ett helt ord eller begrepp på samma sätt som ofta är fallet med exempelvis kinesiska.

Hieroglyferna visade sig dock vara en kombination med fonetisk skrift, där de flesta tecknen återger en enskild konsonant eller en konsonantkombination. (Parallellt med dessa s.k. fonogram fungerade logogram (bildskriftskomponent) och determinativ (klassificerar det redan skrivna ordet).) Insikten att så var fallet plus excellenta kunskaper i det koptiska språket, som var en direkt avläggare av fornegyptiskan, gjorde det möjligt för Champollion att lösa problemet med hieroglyfernas tolkning.

Textens innehåll

Texten är skriven 27 mars 196 f.Kr. och återger ett beslut av de egyptiska prästerna i Memfis att hylla kung Ptolemaios Epifanes som en gud för att han visat templen och prästerna stor välvilja. Man beslöt också att i varje större tempel resa en staty av honom med en inskrift av samma lydelse som den återfunna.

Källor

• Adkins: Egyptens nycklar (2000) m.fl.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Rosettastenen
  Bilder & media
• Rosettastenen på British Museum
• Engelsk översättning av Rosetta-texten
• Champollionmuseet i Figeac
• Rosettastenen