Från Rilpedia

Robert Fredrik von Kraemer, född 20 augusti 1791 på Gammelgård i Lampis socken, Tavastehus län, Finland, död 25 maj 1880 i Uppsala, friherre, landshövding. Far till Lotten von Kraemer.

Kraemer utnämndes 1808 till fänrik vid Andra livgrenadjärregementet och transporterades 1810 till Andra gardesregementet, som han som bataljonsadjutant medföljde på 1813-14 års fälttåg i Tyskland, Danmark och Norge. Han blev 1826 major i generalstaben och chef för 4:e infanteridivisionens stab och utnämndes 1830 till landshövding i Uppsala län.

Bland de många särskilda åtgärder, som under hans långvariga styrelsetid kom länet eller delar av det till godo, i väsentlig mån eller helt och hållet på hans initiativ, må nämnas uppmuddringar av Fyris, Enköpings- och Örsundsåarnas nedre lopp och passagerna vid Erikssund och Stäket samt bildandet av bolag för ångbåtsförbindelse med Stockholm för Uppsala, Enköping och Örsundsbro, borttagandet av alla större och en mängd mindre backar på de allmänna landsvägarna, ett 40-tal sjösänkningar samt upprensningar av vattendrag, varigenom tillsammans omkring 25,000 tid jord blev odlingsbara, samt utbytandet av häradsbrandstodsföreningarna mot ett liknande bolag för hela länet (1844).

På Kraemers initiativ framställdes till rikets ständer de för hela landet betydelsefulla kungliga propositionerna 1840 om upprättandet av ett lantbruksinstitut vid Ultuna, 1844 om stamholländeriers uppsättande i olika delar av riket och 1856 om en geologisk undersökning av fosterjorden. Flera av ovannämnda allmännyttiga företag erfordrade offentliga penninganslag, för vilkas utverkande Kraemer måste energiskt använda hela sitt inflytande hos regeringen samt vid riksdagarna. Vid dessa insattes han flera gånger av ridderskapet och adeln till ledamot i utskott, såsom statsutskottet 1844 och 1847 samt särskilda utskottet 1853 för brännvinslagstiftningen. Allmänna lantbruksmöten i riket tillkom på grund av Kraemers motion hos Lantbruksakademien.

Kraemer, som 1844 undanbett sig överståthållarbefattningen i Stockholm och som 1847 avböjt anbudet att bli civilminister, tog 1862 avsked från posten som landshövding och lämnade 1861 ordförandeskapet i styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut, vilket han sedan början av institutets verksamhet (1848) innehaft. 1866 lät han trycka och bland vänner utdela Mina lefnadsminnen, tecknade år 1866. 1837 hade han blivit friherre. Länet visade honom sin tacksamhet bland annat genom att dess hushållningssällskap 1863, med särskild tanke på hans kraftiga åtgärder till lindring av nöden under missväxtåren 1844-45, beslöt bildandet av "Landshövding von Kraemers understödsfond för missväxtskadade inom Uppsala län". Kraemer var ledamot av Krigsvetenskapsakademien (1828) och hedersledamot av Lantbruksakademien (1844).

Robert von Kraemer ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).