Riksföreningen Sverige-Tyskland

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Riksföreningen Sverige–Tyskland var en svensk kulturförening bildad i december 1937 i Lund. Riksföreningens uttalade syfte att verka för "ett rättvist bedömande av det nya Tyskland" – det vill säga Nazityskland.[1]

Bland initiativtagarna fanns flera lundaakademiker som professor emeritus i praktisk filosofi Efraim Liljequist, professor emeritus Ivar Broman, professorn i historia Gottfrid Carlsson, professorn i genetik Herman Nilsson-Ehle och docenten i folklivsforskning Carl Wilhelm von Sydow.[2] Många svenska kulturpersonligheter var medlemmar, som Verner von Heidenstam, Carl Milles och Sven Hedin.[3]

Innehåll

Ordförandelängd[4]

Verksamhet

Riksföreningen Sverige-Tyskland satsade främst på att ge ut en månatlig tidsskrift tidskriften Sverige-Tyskland som började utkomma våren 1938 och blev [källa behövs] ett propagandainstrument för det nationalsocialistiska Tyskland. Tidningen utkom regelbundet fram till 1945 samt därefter mer sporadiskt fram till 1958. [5]

Politisk/ideologisk framtoning

Vid säkerhetspolisens undersökning av officerare med nazistsympatier 1940 räknades medlemmar i Riksföreningen med i gruppen nazistsympatisörer.[6]

Över 5000 personer var medlemmar i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Det vore felaktigt att betrakta alla dessa som nazister. Många hade andra skäl till medlemskap, exempelvis merkantilistiska. [7]

Referenser

  1. Håkan Bengtsson (2005). ”Hugo Odeberg, kännare av judendom och nazist?”. http://www.hist.uu.se/historikermote05/program/Histanv-forintelsen2/P9Bengtsson.pdf. 
  2. Aronsson, Torbjörn (2006), De tyskvänliga föreningarna i Sverige och bilden av Karl XII 1933-1945
  3. Jasinska Brunnberg, Elzbieta (2000/2008), Riksantikvarieämbetet, Skuggor över Millesgården
  4. Längden bygger på uppgifter i Karl N. A. Nilsson: Svensk överklassnazism (Stockholm, utan tryckår [1996 enl LIBRIS])
  5. LIBRIS bibliotekskatalog
  6. Bojerud, Stellan, Hemvärnet, nr 2 2001: Kryptonazister fick fribrev
  7. von Platen, Gustaf, Svenska Dagbladet 19 september 2002, Karaktärsmord på döda svenskar

Litteratur

  • Sverker Oredsson (1996), Lunds universitet under andra världskriget, ISBN 91-972850-0-5
Personliga verktyg
På andra språk