Carl Wilhelm von Sydow

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Carl Wilhelm von Sydow (i ljus kostym) under en exkursion till Kiviksgraven 1922.
Carl Wilhelm von Sydows grav på Norra kyrkogården i Lund.

Carl Wilhelm von Sydow, född den 21 december 1878 i Ryssby, Kronobergs län, död den 4 mars 1952, var en svensk folklivsforskare.

Carl Wilhelm von Sydow avlade mogenhetsexamen i Växjö 1897 och skrevs in i Smålands nation vid Lunds universitet 1898. Han disputerade för filosofie doktorsgraden 1909 på avhandlingen Två spinnsagor och blev 1910 docent i nordisk och jämförande folkminnesforskning.

Sydow var amanuens vid Konstmuseet respektive vid Historiska museet i Lund 1909-1910 samt vid universitetsbiblioteket 1910-1918. Han blev 1921 föreståndare för "Hyltén-Cavallius' stiftelse för svensk folkminnesforskning". Han tilldelades professors namn 1939 och var innehavare av en personlig professur åren 1940-1944. Han grundade Folklivsarkivet i Lund och medverkade till bildandet av Vetenskapssocieteten i Lund.

von Sydow blev hedersledamot vid Kalmar nation i Lund 1928 och var stor beundrare av Lunds äldsta studentorden, Den Storaste Kroppkakan, för vilken han skrivit ett flertal sångtexter. Han var även en framträdande medlem av Riksföreningen Sverige-Tyskland.

Carl Wilhelm von Sydow var gift med friherrinnan Greta Rappe och blev far till skådespelaren Max von Sydow. Han ligger begraven på Norra kyrkogården i Lund.

Bibliografi (urval)

  • Våra folkminnen - Folksaga, folksägen, folktro. Grundlinjer till föreläsningar (Karlshamn 1907)
  • Studier i Finnsägnen och besläktade byggmästarsägner (Stockholm 1907-1908)
  • Två spinnsagor - en studie i jämförande folksagoforskning (diktorsavhandling, Stockholm 1909)
  • Råd och anvisningar för insamlande av folkminnen (utan ort 1912)
  • Starka karlar (Lund 1913)
  • Jätten Hymes bägare - mytologisk studie (Malmö 1914)
  • Folkminnena och deras insamling - råd och anvisningar (Lund 1915)
  • Tranan och vårfrudagen - en studie över några hittills obeaktade svenska folkseder (Lund 1916)
  • Hembygdsforskning - Några önskemål och några synpunkter (Malmö 1917)
  • God afton om I hemma är! - en studie över de nordiska majvisorna (Malmö 1917)
  • Sigurds strid med Fåvne - en studie rörande hjältesagans förhållande till folkdiktningen (Lund 1918)
  • Våra folkminnen - en populär framställning (Lund 1919)
  • Jättarna i mytologi och folktradition - en kritisk studie (Malmö 1920)
  • Majsjungningen och "pigevisan" (Stockholm 1923)
  • Minnen från min barndomstid på Tranhult (1878-1885) (Uppsala 1929)
  • Occidental eller esperanto - Några ord i världsspråksfrågan (Stockholm 1930)
  • Något om träden i folkets tro och sed (utan ort 1933)
  • Våra folksagor - vad de berätta om forntida tro och sed (Stockholm 1941)
  • Gammal och ny traditionsforskning (Lund 1941, 2 band)
  • Folkminnesforskningens uppkomst och utveckling (Lund 1944)
  • Världens bästa sagor (tillsammans med Ernst Norlind, Malmö 1946)

Litteratur

Personliga verktyg
På andra språk