Resistor
Från Rilpedia
En resistor, även kallad motstånd, är en passiv elektronisk komponent som utgör ett hinder för elektronernas rörelse i ett elektriskt fält. Dess resistans är ett mått på storleken av detta hinder och beräknas som kvoten mellan spänning och ström enligt Ohms lag.
Resistorer är efter dioden den näst vanligast förekommande komponenten i elektriska kretsar. Konstruktionen består av en oftast isolerad kropp med anslutningar, där innehållet är ett motståndselement, tillverkat av ett material med känd resistivitet (ρ), i form av en stav, ett rör, folie, ytskikt eller tråd med viss längd (l) och area (A). Detta beskrivs enligt formeln
Enheten för resistans är ohm (Ω).
Motstånd som är oberoende av ström, spänning och yttre faktorer, till exempel temperatur eller ljus, kallas för "linjära motstånd" eller bara "motstånd". Om resistansen varierar med ström, spänning eller yttre faktorer benämns komponenten för "olinjärt motstånd", eller med ett namn som anger vad motståndet är beroende av.
På grund av brus i resistorer utsätts den signal som transporteras genom motståndet för distorsion. Såväl termiskt och strömbrus som dess spänningsberoende förorsakar störningar som i vissa applikationer behöver iakttas.
Signalöverföring är även frekvensberoende beroende på kapacitiva och impediva faktorer och därför talar man ofta istället om växelströmsmotstånd, eller impedans. För en vanlig tråd är den karaktäristiska impedansen:
Lägger man förutom induktansen L och kapacitansen C därtill resistansen R så blir Z ett imaginärt tal som även är beroende av frekvensen f. Vill man komplicera det ytterligare går det jättebra eftersom några riktigt linjära motstånd inte existerar i verkligheten. Och om man vill förenkla det hela kan man kyla ner motståndet mot noll kelvin, där vissa ämnen upphör att ge något elektriskt motstånd (supraledning). Dock gäller detta inte alla ämnen; till exempel koppar uppvisar aldrig supraledning.
Innehåll |
Olika typer av resistorer
Det finns olika resistorer. Det flesta har en bestämd resistans och kallas därför fasta resistorer. Andra har en resistans som kan varieras. Skjut- och vridresistorer är exempel på sådana och kallas därför variabla resistorer. Ratten som du ställer in volymen med på en radio är en typ av vridresistor. När du vrider på volymen minskar eller ökar resistansen i den krets som förstärker ljudvolymen. Om resistansen till exempel minskar så ökar strömmen i kretsen och volymen blir starkare.
- Kolkompositmotstånd
- Kolytskiktsmotstånd
- Metallfilmsmotstånd
- Tjockfilmsmotstånd
- Tunnfilmsmotstånd
- Metalloxidmotstånd
- Motståndsnät
- Trådlindade motstånd
- Termistor (temperaturberoende motstånd, NTC och PTC)
- Varistorn (icke-linjära, spänningsberoende motstånd)
- Fotomotstånd (ljusberoende motstånd)
Märkningsschema för resistorer
Linjära motstånd kännetecknas av dess märkningsschema, som på större motstånd indikeras med färgringar enligt följande tabell:
| Färg | Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet (multiplikator) |
Fjärde bandet (tolerans) |
Temp. Koefficient |
|---|---|---|---|---|---|
| Svart | 0 | 0 | ×100 | ||
| Brun | 1 | 1 | ×101 | ±1% (F) | 100 ppm |
| Röd | 2 | 2 | ×102 | ±2% (G) | 50 ppm |
| Orange | 3 | 3 | ×103 | 15 ppm | |
| Gul | 4 | 4 | ×104 | 25 ppm | |
| Grön | 5 | 5 | ×105 | ±0.5% (D) | |
| Blå | 6 | 6 | ×106 | ±0.25% (C) | |
| Violett | 7 | 7 | ×107 | ±0.1% (B) | |
| Grå | 8 | 8 | ×108 | ±0.05% (A) | |
| Vit | 9 | 9 | ×109 | ||
| Guld | ×10-1 | ±5% (J) | |||
| Silver | ×10-2 | ±10% (K) | |||
| Ingen | ±20% (M) |
Standardvärdeserier för resistorer
Se även
