Från Rilpedia

Raoul Gustaf Hamilton (i riksdagen kallad Hamilton i Ovesholm), född 17 oktober 1855 i Paris, död 10 januari 1931 i Träne, var en svensk greve, godsägare och politiker (frisinnad), partiledare för frisinnade landsföreningen 1919-1923. Svärson till riksdagsmannen Corfitz Beck-Friis.

Raoul Hamilton var från 1875 innehavare av godset Ovesholm i Träne, och ägde också Kronovalls slott i Fågeltofta samt ett antal andra egendomar. Han var styrelseordförande i ett antal bolag i trakten, bland annat Hörby-Tollarps järnvägs AB 1887, Gärds härads järnvägs AB 1895-1898, Hästveda-Karpalunda järnvägs AB 1887-1898, Östra Skånes järnvägs AB 1905-1911 Karpalunds sockerfabrik 1893-1901, Kristianstads enskilda bank 1888-1901 och Skånska hypoteksföreningen 1901-1909. Han hade vidare ett stort antal förtroendeuppdrag, bland annat som ordförande i Kristianstads läns hushållningssällskap 1905, Önnestads folkhögskola 1916-1931, Kristianstads läns skogsvårdsstyrelse 1904-1922 och landstingsfullmäktiges ordförande 1908-1922. Han var ledamot av lantbruksakademien från 1905.

Hamilton var riksdagsledamot från 1892 till sin död 1931. Från lagtima riksmötet 1892 till 1908 satt han i första kammaren för Kristianstads läns valkrets, och därefter satt han i andra kammaren från 1909: åren 1909-1911 för Gärds och Albo domsagas valkrets, 1912-1921 för Kristianstads läns sydöstra valkrets och från 1922 för Kristianstads läns valkrets. Vid 1892 års riksdag tillhörde han protektionistiska partiet, men han betecknade sig därefter som partilös 1893-1907 och som vänstervilde vid riksdagen 1908. Därefter anslöt han sig till frisinnade landsföreningen och dess riksdagsparti liberala samlingspartiet, efter partisplittringen ersatt av frisinnade folkpartiet från 1924.

I riksdagen var Raoul Hamilton bland annat ordförande i första särskilda utskottet 1912 samt vid urtima riksmötet 1919; han var också jordbruksutskottets ordförande vid de lagtima riksmötena 1916-1923. Han var andra kammarens vice talman 1918-1921 samt förste vice talman 1921-1923 och 1925-1931. År 1918-1920 var han ordförande i liberala samlingspartiets andrakammargrupp och 1924-1927 motsvarande för frisinnade folkpartiet. I riksdagen engagerade han sig i ett stort antal frågor, bland annat skattepolitik, försvarsfrågor och arbetstidslagstiftningen.

Företrädare: Daniel Persson i Tällberg

Frisinnade landsföreningens ledare 1919–1923

Efterträdare: Carl Gustaf Ekman

Källor

Litteratur

• Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 122