Från Rilpedia

Professionell boxning, proffsboxning, är boxning om pengar. Proffsboxning skiljer sig även från amatörboxning i fråga om regler och utrustning. Proffsboxare får varken använda tröja eller huvudskydd. Handskarna är lättare på grund av tunnare stoppning och saknar den vita markering som amatörboxhandskar har för att underlätta poängräkningen.

Proffsboxningen är kontroversiell på vissa håll i världen. Dess motståndare hävdar att proffsboxningen är skadlig, gör publiken våldsam samt anser att det är fult att tjäna pengar på en sport där mycket går ut på att medvetet slå någon annan. Proffsboxningens vänner däremot hävdar att det finns andra minst lika skadliga sporter, att boxningspublik ofta uppför sig bättre än till exempel huliganer på fotboll och att proffsboxning bör få vara ett yrke, med proffsboxare som frivilligt slåss.

Sverige förbjöd proffsboxning efter ett beslut i Sveriges riksdag den 26 november 1969. Beslutet trädde i kraft den 1 januari 1970. Bakgrunden var rekommendation i den internationella organisationen Nordiska rådet. Det svenska proffsboxningsförbudet är omdebatterat och Sveriges riksdag avslog motioner om återinförande 1985, 1993, 1995 och 1997. En förespråkare var Moderata samlingspartiets Gullan Lindblad ^[1].

Den 1 januari 2007 blev proffsboxning återigen tillåtet i Sverige, men bara om man har tillåtelse från länsstyrelsen i det län som boxningen skall anordnas. Proffsboxningsmatcherna går i fyra ronder, vilket ändå räknas som riktiga matcher då allas karriärer startar i fyra ronder innan man kommer upp i de högre divisionerna och får börja gå hela 12 ronders-matcher. Norge förbjöd proffsboxning 1981 ^[2]. Andra stater med proffsboxningsförbud är Kuba, Island och Nordkorea.

Källor

1. ↑ Sporten i dag 1997-98, Semic förlags AB 1997, sidan 95-97 - Låt pojkarna få "slåss" i Sverige
2. ↑ Knockout 10 september 2008 - Tillat profesjonell boksing!