Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
|
|
| Allmänt |
| Namn, kemiskt tecken, nummer |
praseodym, , |
| Ämnesklass |
lantanoider |
| Grupp, period, block |
3, 6, f |
| Densitet |
6640 kg/m3 (273 K) |
| Utseende |
Silvrigt vit
 |
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
140,90765 u |
| Atomradie (beräknad) |
185 (247) pm |
| Kovalent radie |
165 pm |
| Elektronkonfiguration |
[Xe]4f³6s2 |
| e− per skal |
2, 8, 18, 21, 8, 2 |
| Oxidationstillstånd (oxid) |
4, 3 (svag bas) |
| Kristallstruktur |
Hexagonal |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Aggregationstillstånd |
solid |
| Smältpunkt |
1204 K (931 °C) |
| Kokpunkt |
3793 K (3520 °C) |
| Molvolym |
20,8 ·10-6 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
296,8 kJ/mol |
| Smältvärme |
6,89 kJ/mol |
| Ångtryck |
1,333224·10-6 Pa vid 1070 K |
| Ljudhastighet |
2280 m/s vid 293,15 K |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
1,13 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
193 J/(kg·K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
1,486·106 S/m (Ω−1·m−1) |
| Värmeledningsförmåga |
12,5 W/(m·K) |
| 1a jonisationspotential |
527 kJ/mol |
| 2a jonisationspotential |
1020 kJ/mol |
| 3e jonisationspotential |
2086 kJ/mol |
| 4e jonisationspotential |
3761 kJ/mol |
| Mest stabila isotoper |
| Isotop |
Förekomst |
Halv.tid |
Typ |
Energi (MeV) |
Prod. |
| 137Pr |
syntetisk |
1,28 timmar |
ε |
2,702 |
137Ce |
| 138Pr |
syntetisk |
1,45 minuter |
ε |
4,437 |
138Ce |
| 139Pr |
syntetisk |
4,41 timmar |
ε |
2,129 |
139Ce |
| 140Pr |
syntetisk |
3,39 minuter |
ε |
3,388 |
140Ce |
| 141Pr |
100 % |
141Pr, stabil isotop med 82 neutron(er) |
| 142Pr |
syntetisk |
19,12 timmar |
ε
β- |
2,162
0,745 |
142Ce
142Nd |
| 143Pr |
syntetisk |
13,57 dagar |
β- |
0,934 |
143Nd |
| 144Pr |
syntetisk |
17,28 minuter |
β- |
2,997 |
144Nd |
| 145Pr |
syntetisk |
5,984 timmar |
β- |
1,805 |
145Nd |
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Praseodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.
Se även
