Praktviolbuske

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Praktviolbuske
Iochroma grandiflora1MTFL.jpg
Systematik
Domän: Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Solanales
Familj: Potatisväxter
Solanaceae
Underfamilj: Solanoideae
Släkte: Violbusksläktet
Iochroma
Art: Praktviolbuske
I. grandiflorum
Vetenskapligt namn
§Iochroma grandiflorum
Auktor: Benth., 1845
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Praktviolbuske (Iochroma grandiflorum) är en art inom familjen potatisväxter från Ecuador och Peru. Arten odlas som kruk- eller utplanteringsväxt i Sverige.

Praktviolbuske är en buske eller ett litet träd som kan bli 5 m hög. Ung tillväxt och blad är klibbhåriga med vita eller bruna glandelhår. Äldre grenar är gråbruna. Bladen sitter strödda och är 7-14 cm långa och 4-8 cm breda, smalt till brett äggrunda eller nästan elliptiska med strödda klibbhår på ovansidan och tydliga nerver på undersidan, som har både enkla hår och grenade klibbhår. Bladspetsen är spetsig eller uddspetsig, basen är rundad eller gradvis avsmalnande. Bladskaften är 1-2,5 cm långa men en kanal på ovansidan. Blommorna kommer fram i bladvecken och sitter ensamma eller några få tillsammans. Blommor på äldre grenar kan sitta på en, till 5 cm lång, hårig, sporre. Själva blomskaften är 1-8 cm långa. Fodret är klocklikt med ribbor och fem uddspetsiga flikar. Kronan är är rörformad till trattlik, femflikig, blå till purpurviolett, 4,5-7 cm lång med sparsamma klibbhår. Ståndarna är inkluderade och pistill kan ibland sticka ut något, den är tvåflikig. Frukten är ett elliptiskt bär, omsluten av det spruckna fodret.

Arten skiljs från andra odlade arter genom sina klibbhår och relativt stora blommor.

Referenser

Webbkällor

Trycka källor

  • Walters, S.M. m. fl. (red.) (2000) The European Garden Flora. Vol. VI. Dicotyledons (Part IV). Cambridge University Press, Cambridge


Personliga verktyg