Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer
Från Rilpedia
Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer, POSOM, är en metod för att hantera krisberedskap. Efter en svår bussolycka i Norge på 1980-talet där svenska skolelever var inblandade, började tankarna komma i gång inom flera svenska kommuner att starta organiserade stödgrupper för olycksdrabbade och anhöriga. Under slutet av 1990-talet startades allt fler POSOM-grupper.
Innehåll |
Organisation
POSOM-grupper skall finnas inom alla Sveriges kommuner. Gruppernas sammansättning kan se litet olika ut, men det är vanligt att representanter från kommunledning, socialförvaltning, skolan, hemsjukvården och kyrkan (olika trossamfund kan ingå). POSOM-gruppen består av en ledningsgrupp och en stödgrupp. Det är ledningsgruppen som tar beslut om mobilisering vid inträffad olycka. POSOM-gruppens deltagare sammankallas med hjälp av främst telefon men även med hjälp av; e-post, SMS och i några fall med personsökare.
POSOM-gruppernas målsättning
- Vara stödpersoner för individer och familjer.
- Upprätta informations- och stödcentrum.
- Samverka med övriga av olyckan berörda organisationer.
- Stödja räddningstjänsten vid debriefingar.
- Verka för utbildning av egen organisation.
Målsättningana kan vara litet olika formulerade i olika kommuner. Men formuleringarna brukar handla om att ge den egna kommunens invånare stöd och stöttning i samband med större olyckor på hemmaplan eller när exempelvis en grupp kommuninvånare råkat illa ut på annan ort.
Exempel på händelser
- Diskoteksbranden i Göteborg med stöd till anhöriga och överlevande.
- Tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004, då man tog hand om återvändande drabbade svenskar och andra skandinaver på flygplatser runt om i landet.
Övriga exempel
Man har stöttat anhöriga och drabbade vid exempelvis svåra bussolyckor, järnvägsolyckor, bränder, översvämningar och andra mer eller mindre omfattande olyckor och naturkatastrofer där flera människor blivit direkt eller indirekt drabbade. Sommaren 2006 fick flera av landets POSOM-grupper hjälpa återvändande Libanon-svenskar, dels turister, dels till hemlandet återflyttade familjer som nu flydde tillbaka till Sverige. Så arbetsuppgifterna för en POSOM-grupp kan vara varierande. Ett annat exempel är en större brand i ett bostadshus, där man med hjälp av kommunens bostadsbolag ordnade med nya bostäder åt de drabbade.
Stödcentrum
Vid inträffad olyckshändelse och beslutande om POSOM-gruppens mobilisering inrättas ett stödcentrum. Man brukar upprätta detta i en skola, församlingshem eller någon av kommunens lokaler. Det ser litet olika ut i olika kommuner. Till stödcentrum kan personer som på något vis är drabbade av olyckshändelsen bege sig för att få stöd och stöttning i den svåra situation som de befinner sig i. Det kan röra sig om direkt drabbade men oskadade personer (de som är skadade får hjälp av sjukvården), anhöriga, arbetskamrater, grannar, beroende på hur situationen ser ut och vem eller vilka som är drabbade. I största möjliga mån skall man också på stödcentrum informera de som sökt sig dit om hur läget ser ut och hur räddningsarbetet fortlöper.
Olyckplatsen
Det är ovanligt att POSOM-gruppen är aktiv på olycksplatsen, man vill vanligtvis ha sin verksamhet avskiljd från denna, och upprättar då ett stödcentrum enligt ovan, på annan förutbestämmd plats. Det brukar ofta framgå av kommunens hemsida hur POSOM-gruppen är organiserad och vart man kan vända sig för att få stöd vid inträffad olyckshändelse eller naturkatastrof.
Press och massmedia
Representanter för press och massmedia tas om hand på annat håll, då man inte vill sammanföra dessa med de som på något vis är drabbade. Det brukar vara kommunens pressansvarige som i förekommande fall tillsammans med räddningstjänst och eller polis ordnar med informationsmöten eller presskonferens. Detta arbete brukar organisatoriskt ligga utanför, men parallellt med POSOM-gruppens arbete, men även detta kan se olika ut i olika kommuner.
Samarbete
Vid behov tar man hjälp av kommunens räddningstjänst och polisen. Man tar också i olika omfattning hjälp av frivilligorganisationer som Röda korset. Det är inte ovanligt att POSOM-grupper hjälper varandra över kommungränser, och samordnar övningar och utbildningar.