Planckenheter
Från Rilpedia
Planckenheter är ett enhetssystem för mätning baserad på de fundamentala konstanterna:
- gravitationskonstanten G
- Diracs konstant
= h / (2π) - ljusets hastighet i vakuum c
- Boltzmanns konstant k
Planckenheterna nämns ofta halvt på skämt av fysiker som ”Guds enheter”. De eliminerar allt godtycke från enhetssystemet: ett utomjordiskt intelligent liv kan förväntas använda samma system. Dessa enheter förenklar många ekvationer eftersom konstanterna som de baseras på har värdet 1 uttryckta i planckenheter. Därför är enheterna populära i forskningen om kvantgravitation. De är emellertid för små för vardaglig användning, såvida de inte multipliceras med stora tiopotenser. Värdena ligger i flera fall utanför SI-prefixens intervall. Den största tidsenheten blir t.ex. yottaplancktid, 5,4·10-20 sekunder. De lider också av osäkerheter i mätning av vissa konstanter som de bygger på, särskilt gravitationskonstanten G.
På plancknivå i längd, tid eller temperatur domineras systemen av kvantmekaniska effekter. Planckdensiteten är extremt hög, över vilken våra föreställningar om gravitation och kvantmekanik slutar gälla.
Planckenheterna
| Storhet | Enhet | Uttryck | Ungefärligt värde i SI-enheter |
|---|---|---|---|
| Tid | Plancktid |  |
5,4·10-44 sekunder |
| Längd | Plancklängd |  |
1,6·10-35 meter |
| Frekvens | Planckfrekvens |  |
1,9·1043 hertz |
| Energi | Planckenergi |  |
2,0·109 joule |
| Massa | Planckmassa |  |
2,2·10-8 kilogram |
| Densitet | Planckdensitet |  |
5,2·1096 kilogram per kubikmeter |
| Temperatur | Plancktemperatur |  |
1,4·1032 kelvin |
Plancktiden brukar ibland även kallas 1 Jiffy.
Planckenheternas tillkomst
Max Planck presenterade för första gången sin uppsättning enheter (och gav förvånansvärt träffsäkra värden för dem) i maj 1899 i en uppsats för Preussiska Vetenskapsakademin. (Max Planck: 'Über irreversible Strahlungsvorgänge'. Sitzungsberichte der Preußischen Akademie der Wissenschaften, vol. 5, s. 479 (1899)). Vid den tiden hade kvantmekaniken ännu inte upptäckts. Han själv hade inte ännu upptäckt teorin om svartkroppsstrålning (publicerad i december 1900) i vilken konstanten h visades för första gången och för vilken Planck senare fick Nobelpris. De relevanta delarna av Plancks uppsats 1899 skapar viss förvirring över hur han kunde komma fram till de olika enheterna som idag definieras med hjälp av och motiverar genom kvantfysiken. Här är ett citat från 1899 års uppsats som ger en uppfattning om hur Planck såg på enhetsuppsättningen.
- ... ihre Bedeutung für alle Zeiten und für alle, auch ausserirdische und ausser menschliche Culturen nothwendig behalten und welche daher als 'natürliche Maasseinheiten' bezeichnet werden können...
- ... De behåller ovillkorligen sin mening för alltid och för alla civilisationer, även utomjordiska och icke mänskliga, och kan därför betecknas som 'naturliga enheter'...
Med naturliga enheter avses dock i dag främst partikelfysikers fäbless för elegant formelskrivning genom att sätta
Se även
