Pisksnärtsskada
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |
Pisksnärtsskada, Whiplash (från engelskan, "pisksnärt") , är nacksmärta eller eventuellt en nackskada som uppstår då huvudet kastas i olika riktningar. En vanlig orsak är bilolycka då någon blir påkörd bakifrån.
Det finns en rad olika teorier om whiplashskador. Vissa hävdar att en skada kan uppkomma i nackens övre parti, i så fall utvecklas huvudvärk men även problem med balans, fumlighet, yrsel och svindel samt ögonproblem med svårighet att läsa. Om skadan sitter längre ned i nacken får man huvudsakligen värk i nacken samt ut i skuldror, armar och händerna. Någon bestående skada går dock inte att se med MRI ellr röntgen med tillförlitlighet. Hos dem som initialt får ont i nacken kvarstår besvär hos 10-20%.
Behandlingen riktar sig mot vilken eller vilka skador som uppkommer och kan inte vara enhetlig. Whiplashskada är därför ingen diagnos utan en beskrivning av hur olyckan skett. En diagnos orsakad av ett whiplashtrauma kan vara facettledsbesvär, diskogena besvär eller i mycket ovanliga fall ryggmärgsskada.
Med magnetkameraundersökning i flera projektioner kan man eventuellt påvisa skador på ligament och ledkapslar. Detta är dock inte vetenskapligt verifierat. En smärtanalys är ofta första steget i en fortsatt utredning som kan leda fram till diagnos.
Vissa försök har gjorta att koppla samman besvär med en viss struktur med så kallade blockader eller precisionsdiagnostisk utredning vilket visat sig ofta kunna fungera (Se referens) Radiofrekvensbehandling är en metod som om man lokaliserat smärtan till facettleder visat sig kunna ge bra effekt. . Ibland kan man ej säkert lokalisera varifrån smärtan kommer och man måste då begränsa sig till smärtlindrande behandlingar och mediciner.
Det är viktigt att framhålla att majoriteten av alla drabbade tillfrisknar. En långdragen smärta efter whiplash behöver inte heller vara permanent, och med smärtstillande medel samt olika former av rehabilitering kan livskvaliteten öka markant för den drabbade.
Symtom
Smärtan efter till exempel en bilkrock kan variera mycket. Först efter någon dag kanske symptomen börjar bli kännbara. För att få ett väldokumenterat underlag för eventuella försäkringsutredningar är det angeläget att man, även efter lindrigt whiplashvåld, snarast får en läkarundersökning som dokumenterar fallet.
Symtomen kan bland annat vara:
- Nacksmärta
- Huvudvärk
- Synrubbningar
- Balansproblem
- Yrsel
- Svindel
- Tinnitus
- Koncentrationsproblem
- Sömnstörningar
Det är oklart vad symptomen beror på, men en tänkbar förklaring är skador på leder och blödningar samt nervskador. Eftersom nacken är känslig kan skador uppstå vid påkörningar i så låg hastighet som 10–15 km/h. Skadorna kan förbises då den skadade undersöks första gången efter olyckan, eftersom kroppen själv "låser" muskler och kotor. När kroppen så småningom slappnar av kan symtomen återkomma vilket kan göra att sambandet med olyckan ofta ifrågasätts. (referens saknas för detta påstående) Ytterligare en förklaring ligger i psykologiska mekanismer. Att undvika att röra på nacken då man har ont hindrar utläkningsprocessen, och smärt och rörelserädsla är bidragande orsaker till långvarig smärta.
Relaterat
Som en reaktion på ökningen av antalet anmälda whiplashrelaterade skador avsatte svenska försäkringsbolag i juli 2002 16 miljoner kronor till en Whiplashkommission. Kommissionens uppdrag var att studera whiplashrelaterade frågor om trafiksäkerhet, vård och rehabilitering och om det svenska försäkringssystemets utformning. I maj 2005 presenterade kommissionen en slutrapport innehållande ett stort antal delrapporter och konkreta åtgärdsförslag för att förbättra situationen för de whiplashskadade. De diagnostiska och terapeutiska metoderna behandlas inte i slutrapporten, men finns bland delrapporterna. Kommissionens uppdrag avslutades i och med slutrapportens publicering. Kommissionens rapporter finns tillgängliga hos kommissionen.
I denna slutrapport framhölls olika lösningar för att förebygga whiplashskador. Tidigare har man framhållit att högt sittande bromsljus skulle bidraga till mindre skador, men enligt statistiken har inte någon förbättring kunnat påvisas. Blinkande bromsljus har framhållits som ett av det bättre alternativen för att snabbare påkalla bakomliggande förarens uppmärksamhet.
Enligt forskning kan man visa på en avsevärt förbättrad reaktionstid hos föraren då hjärnan omedelbart kan förstå att en paniksituation föreligger och snabbare kan vidtaga lämplig åtgärd. Vid en hastighet av 90 km/h förkortas bromssträckan med upp till 10 meter vid användning av blinkande bromsljus. Blinkande bromsljus har tidigare varit förbjudet i Sverige, men är nu på väg att bli en ny standard som benämns ESS vilket är en förkortning av Emergency Stop Signal.
Enligt den nya kommande standarden får ej blinkande bromsljus användas vid hastigheter lägre än 50 km/h, vilket tyvärr kommer att utesluta stadstrafiken där enligt statistiken flest whiplashskador uppkommer.
