Från Rilpedia

Se även Pion för andra betydelser.

?Pionsläktet
Lackpion (Paeonia obovata)
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Saxifragales
Familj:	Pionväxter Paeoniaceae Rafinesque
Släkte:	Pionsläktet Paeonia
Vetenskapligt namn
§Paeonia Auktor: L.
Arter
Bergpion (P. officinalis) Bondpion (P. ×festiva) Buskpion (P. Suffruticosa-gruppen) Dillpion (P. tenuifolia) Herrgårdspion (P. ×hybrida) Korallpion (P. mascula) Krimpion (P. daurica) Sidenpion (P. daurica subsp. wittmanniana) Svavelpion (P. daurica subsp. mlokosewitschii) Lackpion (P. obovata) Luddpion (P. mollis) Luktpion (P. lactiflora) Majpion (P. ×arendsii) Näckrospion (P. emodi) Sibirisk pion (P. anomala) Rosenpion (P. anomala subsp. veitchii) Småbuskpion (P. delavayi) Spansk pion (P. broteroi) Turkisk pion (P. peregrina) Ädelpion (P. Ädelpiongruppen)
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Pionsläktet är det enda växtsläktet i familjen pionväxter. De flesta arterna är örter (perenner) som blir mellan 0,5 och 1,5 meter höga, men det finns även buskar som kan bli 2–3 meter; de förra vissnar ner om vintern medan de andra är vedartade. Flera arter är vanligt förekommande som prydnadsväxter i svenska trädgårdar.

Pionerna har flikiga, oftast tandade blad. Blommorna är stora och ofta röda eller rosa, men det finns även arter med gula eller vita blommor.

Det finns drygt 30 arter av pioner och de flesta av dem kommer från tempererade områden i Asien och Europa. Ett par arter kommer från västra Nordamerika. Pioner är gamla medicinalväxter och namnet kommer från läkaren Paion i grekisk mytologi.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Pionsläktet
  Bilder & media
• Pioner de Biologie.de