Pieter Bruegel d.ä.
Från Rilpedia
Pieter Bruegel den äldre, född omkring 1527, död 5 september 1569 i Bryssel, var en inflytelserik nederländsk renässansmålare.
Innehåll |
Liv och verk
Pieter Bruegel d.ä. uppkallades efter platsen där han föddes, men forskare har inte kunnat enas om i vilken av tre möjliga byar det var. Konstnärens namn stavas därtill på flera olika sätt. Han signerade sina verk "Bruegel" eller "Brueghel", men kallades "Narrbruegel" eller "Bondbrueghel" av senare konsthistoriker för att särskilja honom från andra medlemmar av den målarfamilj, Bruegel, han grundat. Även hans födelsedatum är osäkert, liksom närmare detaljer om hans skolning. Att Hieronymus Boschs verk utövat ett tidigt inflytande på honom är uppenbart, och det är troligt att Bruegel sattes i lära hos Pieter Coecke van Aelst, vars dotter Mayke han gifte sig med 1563.
Bruegel blev skråmästare i Antwerpen 1551. Följande år gav han sig ut på en omfattande resa i Italien, kom troligen så långt söderut som Sicilien och återvände genom Graubünden och Tyrolen 1555. 1563 slog han sig ned i Bryssel, där han som aktad humanist ingick i kretsen kring den lärde poeten Dirck Volckertszoon Coornhert (1522-1590). Det finns många hypoteser men få dokument rörande Bruegels position och inställning under de första årens revolt mot det spanska väldet i Nederländerna, de religiösa stridigheterna och inbördeskrigets fasor. Se Spansk-nederländska kriget. Bruegel avled 1569.
Stil och motivval
Han hade skapat nästan alla kategorier inom det efterföljande nederländska måleriet, och hans egna målningar betingade höga priser. Men trots Rubens beundran och det faktum att de flesta av hans målningar snabbt förvärvades till kungliga samlingar minskade Bruegels berömmelse ända fram till det starkt förnyade intresset för hans verk i början av 1900-talet.
Bruegel försörjde sig under många år på att göra teckningar till gravyrer som gavs ut av den humanistiske grafikhandlaren Hieronymus Cock. Han utförde dem troligtvis i akvarellteknik, men dessa arbeten har gått förlorade. Omkring fyrtio oljemålningar och några i tempera på duk finns kvar.
I sina målningar överförde Bruegel renässansens idealiserade människobild på bondeståndet (därav hans smeknamn), som han skildrar både i hårt arbete och i fest. Därvid uttrycks, i nära anknytning till Boschs måleri, traderad levnadsvisdom genom det groteska och tragikomiska. Bruegels poetiskt realistiska landskap utövade stort inflytande på konsten i Flandern och i norra Nederländerna. Han utsträckte måleriet till att omfatta landsbygden under olika årstider, stämningar och skiftande väderlek, i anknytning till de medeltida tideböckerna och gobelängerna.
Bruegel hyste ett medkännande men osentimentalt intresse för dem som arbetade med jorden, den nederländska landsbygdens talrika fattiga bondebefolkning. Mellan människorna och deras omgivning lyckades Bruegel skapa ett helt nytt visuellt samband, till exempel mellan de magra jägarna och det vintriga landskapet i Jägare i snö (1565), känslan av ett välbefinnande utvunnet ur naturen i Sädesskörden (1565) eller en mycket kall vinterdag som bakgrund till en uppvisning i mänsklig brutalitet - Barnamorden i Betlehem (1565-1566). Ibland överskuggar nästan landskapet de mänskliga aktiviteterna, som den dramatiska alpbakgrunden i både Sauls självmord och Pauli omvändelse, eller det virvlande vattnet i Storm på havet. Bonddansen och Bondbröllop ger oss "närbilder" av gladare stunder i böndernas liv.
I hela sitt liv använde Bruegel sig av vardagliga uttryck och ordspråk för att teckna sofistikerade bilder av människans villkor. Den virtuositet han så småningen uppnådde inom sitt område, både i framställningar av det sedda och det inbillade, ses allra bäst vid en jämförelse mellan hans tidiga, överbefolkade Nederländska ordspråk (1559) och det genialiskt komponerade verket De blinda (1568). Två arbeten som ådagalägger hans fantasi på höjden av dess styrka är Dulle Griet och Dödens triumf. Det första, ett helveteslandskap befolkat av den medeltida folksagans alla djävlar, har inspirerat 1900-talets poeter, målare och filmregissörer, medan Dödens triumf med sitt nästan mekaniska utplånande av människor i tusental har uppfattats som en träffande, ohygglig kommentar till vår egen tid.
Konstverk
Det finns 45 autentiserade, bevarade konstverk av Bruegel, en tredjedel av dem finns i Kunsthistorisches Museum i Wien. Man vet att ett antal konstverk har gått förlorade. Det finns även kvar ett stort antal skisser och gravyrer av honom.
- Landskap med Kristus och apostlarna vid Gennesarets sjö, 1553, troligen tillsammans med Maarten de Vos, privat samling
- Stor fisk äter liten fisk, 1556, Albertina, Wien
- Åsnan i skolan, 1556, Kupferstichkabinett Staatliche Museen, Berlin
- Parabel om sömmaren, 1557, Timken Museum of Art, San Diego
- Landskap med Ikaros fall, c.1558, Musée des Beaux-Arts, Bryssel
- Nederländska ordspråk, 1559, Staatliche Museen zu Berlin - Gemäldegalerie, Berlin
- Fastans och fastlagens strid, 1559, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Sjöslag i Neapelbukten, 1560, Galleria Doria-Pamphili, Rom
- Porträtt av en gammal kvinna, 1560,
- Lek, 1560, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Sauls självmord, 1562, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Två apor, 1562, Staaliche Museen, Gemäldegalerie, Berlin
- Dödens triumf, c. 1562, Museo del Prado, Madrid
- De ogudaktiga änglarnas fall, 1562, Musée des Beaux-Arts, Bryssel
- Galna Greta eller Dulle Griet, c. 1562, Museum Mayer van den Bergh, Antwerpen
- Babels torn, 1563, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Flykten till Egypten, 1563, Courtauld Institute Galleries, London
- Det "lilla" Bables torn, c. 1563, Museum Boymans-van Beuningen, Rotterdam
- Jungfruns död, 1564, Upton House, Banbury, Oxfordshire, UK
- Kavalleriets procession, 1564, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Vördnadsbetygelsen till kungarna, 1564, National Gallery, London
- Månaderna. En cykel av 6 eller 12 målningar månaderna eller säsongerna från boken Timmarnas bok av dessa återstår fem målningar:
- Jägare i snö (dec.-jan.), 1565, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Den dystra dagen (feb.-ma.), 1565, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Höbärgning (juni-juli), 1565, Nelahozeves slottsmuseum, norr om Prag, Tjeckien
- Sädesskörden (aug.-sept.), 1565, Metropolitan Museum of Art, New York
- Herdens återkomst (okt.-nov.), 1565, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Vinterlandskap, 1565, Bryssel, Koninklijke Musea voor Schone Kunsten van Belgie
- Förtalet i Apelles, 1565, British Museum, London
- Barnamorden i Betlehem, 1565-66, Hampton Court, UK/Kunsthistorisches Museum, Wien
- Konstnären och connoisseuren, c. 1565, Albertina, Wien
- Johannes Döparens bön, 1566, Beaux Arts Museum, Budapest
- Folkräkningen i Betlehem, 1566, Musée des Beaux-Arts, Bryssel
- Bröllopsdans, c. 1566, Detroit Institute of Arts, Detroit
- Pauli omvändelse, 1567, Kunsthistorishes Museum, Wien
- Schlaraffenland, 1567, Alte Pinakothek, Munich
- Skatan på galgen, 1568, Hessisches Landesmuseum, Darmstadt
- Misantropen, 1568, Museo di Capodimonte, Neapel
- Blind leder en blind, 1568, Museo Nazionale, Neapel
- Bondbröllop, 1568, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Kirmess med dansande bondfolk, 1568, Kunsthistorisches Museum, Wien
- Tiggarna, 1568, Louvren, Paris
- Bonden och boplundraren, 1568, Kunsthistorisches Museum, Wien
- De tre soldaterna, 1568, Frick Collection, New York
- Storm på havet, ett ofullbordat konstverk, troligen Bruegels sista målning.
Källor
- Basfakta har hämtats från artikeln på tyska Wikipedia 12 juni 2006
- Web Gallery of Art (vissa basfakta)
- Stechow, Wolfgang, Pieter Bruegel the Elder. New York: H.N. Abrams 1990.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Pieter Bruegel d.ä.
- Olga's gallery
- Pieter Bruegel dit l'ancien (fransk webbplats)