Piercing

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Piercare)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif


Piercing, engelska "genomträngning", håltagning i någon kroppsdel som följs av fästning av t.ex ringar eller stavar, vanligen av metall, och då främst titan. Men även smycken i plast, kirurgisk stål, silver, ben och annat material förekommer. En utbildad person med yrket att ta piercingar kallas för piercare.

Innehåll

Historik

mayaman med örhänge

Piercing har förekommit sedan urminnes tider och i de flesta delar av världen. I Sverige kunde både män och kvinnor ha hål i öronen fram till medeltidens slut. Senare blev det dock betydligt vanligare för kvinnor.

Läppbesmyckning har förekommit på flera håll i världen. I nordvästra Nordamerika handlade läppbesmyckningen om social status, hos bland annat tlingiterna - där det var så utbrett med stora smycken att det tlingitiska språket förändrades såtillvida att samtliga labiala ljud ersattes av uvulara.[källa behövs] I Centralamerika fanns det hos azteker och mayaner, och även på flera håll i Afrika. Surmafolket i Etiopien är sannolikt det enda folk (borträknat nutida västvärldspiercing) som fortfarande använder sig av läpplattor. Hos dem är det bara kvinnor som bär dem.

I västvärlden återuppväcktes piercingen under 1970-talet inom punken och i Kaliforniens gaykultur. År 1975 öppnade salongen The Gauntlet i Los Angeles. På 1990-talet blev avancerad, klinisk piercing vanligt i subkulturer som rave och postpunk, och runt år 2000 hade vissa typer av piercing, som tunga, navel och näsvinge blivit en del av den västerländska ungdomens mainstreamkultur. Även mer avancerade piercingar har blivit vanligare.

Åldersgränser

Sverige har inga lagstadgade åldersgränser för piercing, men många tatuerings- och piercingkliniker tillämpar en åldersgräns på mellan 15-18 år (15 år med målsmans tillstånd).

Att pierca sig själv eller piercing utförd utan nödvändig hygien och kunskap kan leda till komplikationer.

Typer av piercing

I ansiktet

Anti-eyebrow 
En ytlig piercing vid kindbenet vid sidan av ögat.
Erl/Niebuhr/Bridge 
En Erl-piercing.
Erl, Niebuhr eller Bridge är en ytlig piercing som sitter mellan ögonen, i näsryggen. Erl van Aken var den första som gjorde denna piercing, därav namnet. Det är en relativt svårläkt piercing, det kan ta upp till 6 månader för piercingen att läka helt. För vissa kan också kroppen stöta bort piercingen, så att den "växer ut" från näsryggen. Det är ganska vanligt när det handlar om ytliga piercingar.
Frowny 
Är en upp och nervänd variant av smiley. Alltså en piercing som är placerad i strängen under underläppen.
Labret 
Labret är det gängse namnet på en piercing som placeras under underläppen. I västvärldens moderna piercingkultur används inte vanliga smycken av barbell-typ vid labretpiercing, utan speciella labretsmycken används, på vilka den ena sidan består av en platta som ska förhindra tanderosion. En icke-centrerad underläppspiercing kallas off-center labret.
Vertical labret 
En piercing som går in under läppen och kommer ut i själva läppen.
Medusa 
En medusa är ungefär som en labret fast upp och ned, alltså man sätter den i överläppen i stället för underläppen. För det mesta använder man en labret men det förekommer även ringar av olika sorter. Medusan namngavs i mitten av 1990-talet av en frisör och modell vid namnet Kerrick. Han var ifrån Toronto i Kanada. Piercingen gjordes av Tom Brazda på Stainless Studios. Dock var det inte första gången en sådan piercing gjordes, den hade bara inte något namn ännu. Det är väldigt viktigt att denna piercing sätts rakt då den lätt kan skapa obalans i bärarens ansikte om den är sned.
Mouche/Madonna/Beautymark/Monroe 
En piercing på sidan av överläppen, där en vanlig mouche skulle sitta. 
Näsvingepiercing/Nostril 
En piercing som sitter i näsvingen. Nästan i "vecket" på näsan. Kan göras med stav eller med ring.
1 Labrett, 1 off-center labrett, 1 i näsvingen
Septumpiercing/Tjurring 
En tjurring/septumpiercing är en piercing gjord i septum, dvs hudväggen mellan näsborrarna.
Smiley/Scrumper 
En piercing gjord i strängen under överläppen.
Toungeweb 
En piercing som sitter i strängen under tungan. Kan göras med stav eller med ring.
Piercing av tungan.
Tungpiercing 
En piercing i mitten på tungan.
Snakebite 
Två piercingar på varsin sida av underläppen.
Angelbites 
Två piercingar på var sin sida av överläppen
Venom 
Två piercingar på varsin sida av tungan (En vanlig missuppfattning är att denna piercing heter "Venombite")
Uvulvapiercing/Gomsegelpiercing 
Det är en piercing i gomspenen, den lilla strängen som hänger ner från den mjuka delen av gommen längst bak i munnen.
Unicorn/Third Eye 
En Unicorn eller Third Eye är en piercing som är placerat vertikalt mellan ögonen på näsryggen.
Ögonbrynspiercing 
En piercing som är placerad längst ut vid ögonbrynets slut.
Dermal Anchor 
En piercing som har uppkommit på senare tid, en Dermal Anchor brukar man oftast göra i ansiktet, men kan även göra den på tex armarna, fingret, pannan är inte heller ovanlig.
En Dermal Anchor kan räknas som implantat, men är enklare att göra och att det dessutom inte är helt under huden. Dermal Anchors har ofta som en liten "plupp" i metall som sticker upp, men kan även vara en liten diamant.

I öronen

Översiktsbild
Anti-tragus 
8. på översiktsbilden
Conch 
7. på översiktsbilden
Daith 
4. på översiktsbilden
Helix 
1. på översiktsbilden, piercing genom örats övre brosk
Rook 
3. på översiktsbilden
Snug 
6. på översiktsbilden
Tragus 
5. på översiktsbilden
Industrial (uppe) och örsnibbspiercing
Örsnibbspiercing/Öronlob 
9. på översiktsbilden, traditionell håltagning genom örsnibben
Industrial 
2. på översiktsbilden. En Industrial (eller Industrial Piercing) består av två motsatta håltagningar i örats övre del så att en längre barbell kan föras genom båda hålen. Industrial kan betraktas som två kombinerade helixar.

Kropp

Bröstvårtepiercing 
Standardstorlek 1,6 mm

En piercning tagen genom bröstvårtan, anses vara smärtsam men vacker. Standardstorleken är 1,6 mm (se bilden) men det går att töja till större. Det gör inte så ont som man tror, men att rengöra piercingen kan göra ont de första dagarna

Hand-web 
En piercing i huden mellan fingrarna.
Madison 
En ytlig piercing gjort i skinnet på halsen.
Nacke/Nape/Oversby 
En ytlig piercing i skinnet på nacken.
Navel 
En piercing i den övre eller nedre delen av naveln. Går även att ha på sidorna av naveln.
Vertikal Madison 
En ytlig piercing gjort i skinnet på halsen men med smycket vertikalt istället för horisontellt.

Genitala

Man

Ampallang 
En piercing som görs horisontellt genom ollonet.
Apadravya 
Vertikalt genom ollonet. Många piercare rekommenderar att man först gör en Prince Albert, som efter den läkt färdigt "görs om" till en Apadravya.
Dydoe 
En piercing som görs genom "bakre kanten" på mannens ollon. Det sägs att den från början gjordes av omskurna män för att ge mer känslighet. Förhuden kan trycka mot en dydoe och göra den mer svårläkt.
En frenulumpiercing
Frenulum 
Frenulum är en piercing som går genom den sträng som fäster förhuden med ollonet.
Förhudspiercing 
En piercing som går genom förhuden.
Guiche 
En ytlig piercing som går genom huden mellan anus och scrotum.
Hafada 
En ytlig piercing som görs genom övre delar av pungen, ofta i par.
Lownum 
En ytlig piercing som sitter i skinnet på undersidan av penis, en bit längre ner mot pungen om man håller penis uppåt, jämfört med frenum.
Prince Albert 
Prince Albert är en populär form av manlig genital piercing. Piercingen görs genom att ett hål öppnas med en nål från undersidan av ollonet in till urinröret, därefter förs en ring in samma väg och ut genom urinrörsmynningen. Den första ringen är vanligtvis 2,4 eller 3,2 mm tjock. Ingreppet kan ge en initial blödning, olika lång för olika individer. Vissa blöder inte alls. En Prince Albert, eller PA som den kallas i piercingkretsar, anses lätt att applicera, och sårytorna läker relativt fort. Efter ca 12 veckor kan man börja pröva att töja hålet för att sätta in en tjockare ring. Tjockleken varierar från 1,6 mm upp till 10 mm, men de vanligaste tjocklekarna torde vara 1–8 mm. Att gå från 1,6 till 8 mm tar 1,5–2 år. Ringarnas storlek bestäms även av ringens innerdiameter. Standardringar varierar mellan 7 och 28 mm beroende på penis storlek.
Pubic 
Vertikalt genom huden över penis, vid penisskaftets början.
Anus 
Sitter i analöppningen precis som för kvinnor. Den blir dock mer inflammerad hos män.

Kvinna

Genital piercing
Klitoriskappa 
En piercing som går genom klitoriskappan. Kan tas både vertikalt och horisontellt. Lättläkt.
Inre blygdläppar 
Sitter där det låter som. Lättläkt.
Yttre blygdläppar 
Yttre blygdläppar
Christina 
Sitter i en del av kappan och på venusberget. Tas vertikalt.
Nefertiti 
Detta är som en kombination av vertikala kappan och Christina. Börjar nedifrån kappan och slutar ovanpå venusberget.
Fourchette 
Sitter i frenulum labiorum pudendi, dvs. "hudflärpen" mellan anal och slida.
Triangel 
Princess Albertina 
Motsvarar Prince Albert. Sitter genom urinröret och kommer ut ovanför klitoris i kappan.
Isabella 
Ovanlig, placerad under klitoris och genom klitorisskaftet. Risk för nervskador.

Termer

Bananabell 
En något böjd stav som man vanligtsvis har i naveln.
Barbell 
Barbell
Vanlig piercingstavsmycke.
Circular Barbell 
Samma sak som en vanlig barbell, fast böjd, kallas också hästsko.
Dermal punch 
Dermal punch är en slags stor och tjock nål ca. 7–10 mm som man slår snabbt genom huden (oftast örat), läker nästan som en vanlig piercing.
Fleshtunnel 

En tunnel av vanligtvis metall, plast eller ben som man kan ha i sina upptöjda hål i tex öronen.

Skalpellering 
Skalpellering är ett sätt att få hålen större, görs ofta när man inte kan töja mer, man skär runt hålet så att det blir större.
Spiralpiercing 
En circular barbell (hästsko) som är vriden i en spiral.
Surface to surface/Show off 
Töjning/Stretching 
Töjning av en piercing innebär att man under lång tid gör hålet allt större med hjälp av töjstavar. Vid töjningen är det viktigt att processen får gå långsamt för att inte orsaka inflammation eller sprickor. T ex tungan, när man precis har tagit hålet så brukar man oftast få en väldigt lång stav, så att tungan inte spricker när den svullnar upp. Man ska också komma ihåg när man töjer att använda en hal salva som Helosan eller liknande.

Risker

Det finns en viss risk att pierca sig. Enligt Socialstyrelsen innebär det att kroppens skydd (hud och slemhinnor) penetreras[1]. Detta kan leda till att bakterier kommer ner i djupare hudlager och orsaka infektioner. Det finns även risk för allergi, vanligen nickelallergi och andra allergiska reaktioner. Piercing i munhålan kan medföra skador på tänder och vävnader. Bestående hudskador i form av ärrbildningar kan uppstå. Vid vissa sjukdomstillstånd eller medicineringar kan det vara direkt olämpligt att pierca sig, varför man alltid bör kontakta läkare om man är tveksam.

Regelverk i Sverige

En piercares verksamhet regleras i Sverige av bland annat smittskyddslagen. Av den framgår vilka sjukdomar som är anmälningspliktiga. Den som bär på en smitta är alltså skyldig att meddela detta. Miljöbalken föreskriver att en piercare skall anmäla sin verksamhet till myndigheterna samt utföra egenkontroll. Av föräldrabalken framgår att den som är omyndig inte får pierca sig utan målsmans medgivande, ej heller ingå ekonomiska avtal (i det här fallet betala någon för att utföra en piercing).

Källor

  1. Socialstyrelsen

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg