Från Rilpedia

En period avser ofta ett tidsintervall (se dock andra betydelser längre ner). Ordet tillämpas inom olika områden:

• inom teknik,
  • tiden som det tar att fullborda en cykel av varierande längd.
  • tiden det tar att transporteras en våglängd i en oscillerande våg.
  • inversen av frekvens. Se amplitud, våglängd.
• inom astronomi, tiden det tar för en planet att snurra ett varv i omloppsbanan. Se omloppsbaneperiod.
• inom matematik, perioden av en funktion är längden av intervallet innan funktionen börjar upprepa sig. Se periodisk funktion.
• benämning på menstruation.
• benämning på tiden en alkoholist (periodsupare) dricker kontinuerligt.
• del av match i idrotter, bland annat ishockey.
• inom geologi, Se period (geologi).
• används ofta som hänvisning av enstaka skeenden i mänsklighetens historia, vilka ofta kallas "tidsåldrar" eller "eror". Historiska perioder är: Förhistoria, Stenåldern, Bronsåldern, Istiden, Järnåldern, Medeltiden, Renässansen, Vasatiden, Informationsåldern, Lilla istiden, Vikingatiden, Upplysningstiden.

Andra betydelser

Period måste inte vara kopplat till tid. Ett korrugerat plåttak har en periodiskt upprepad form där perioden är en längd och inte en tid. Dessutom betyder ordet period i matematik och fysik ofta innehållet eller formen inom ett upprepat intervall snarare än intervallets storlek. Man frågar exempelvis om perioden är sinusformad eller trapetsformad. När man verkligen menar periodens storlek säger man oftast periodtid för tidsmått och periodlängd eller delning för längdmått. För kugghjul blir delningsmåttet större om man mäter vid kuggtopparna än vid kuggfötterna. Där använder man hellre begreppet kuggmodul som har samma värde för alla kugghjul som passar ihop.

Det här är en förgreningssida, som består av en lista av olika betydelser av artikelnamnet. Om du kom hit via en wikilänk i en annan artikel, gå gärna tillbaka dit och korrigera länken så den pekar direkt på den sida som avses.