Per Stöltenhielm

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Per Stöltenhielm, född Per Larsson 1610 i Örebro, död 1668, blev volontär vid Gula regementet 1630; fänrik 1631; löjtnant 1632; kapten 1636; major 1640; överstelöjtnant och kommendant i staden med kringliggande skansar 1646. Åtskilliga gånger kväst och sargad under trettioåriga kriget skadades han allvarligt 27 juli 1639 vid stormningen av Landsberg varvid vänster ben blev avskjutet och han tvingades därefter gå med hjälp av en stylta.

Per Larsson led även psykiskt av sin defekt, men stadsborna såg honom i regel till häst vid inspektion av vallar och palissader. Medel saknades oftast för dessas underhåll och i fredstid var bökande svin vallarnas värsta fiender. Ansvaret gällde bland annat förråd, skanskorgar, morgonstjärnor, minor, pikar, musköter, fyrrör med mera.

Han blev adlad 1649 – sköld # 630 på Riddarhuset 1778 – och vapnet upptog på blå färg bland annat ett svart träben med en röd hosa runt låret samt ett bart svärd och en kanon. Ägoinnehavet utgjordes av flera hemman i Vassända-Naglum varibland märktes Kantenbergs egendom. Den lilla och oregelbundet utbetalda lönen var en ständig källa till bekymmer, men med avseende till hans ”trogne och tappre tjänster” befriades han 1661 från att drabbas av den vid 1655 års riksdag beslutade reduktionen, vanligen kallad "fjärdepartsräfsten".

Som ett tecken på den tidens leverne, kan ur en dombok inhämtas hur en kapten Måns Jonsson vid ett bråk med sin kommendant ryckte honom i skägget varvid slagsmål utbröt. Kaptenen hamnade i arresten men hade förmodligen trott att han skulle få prygel - kanske en vanlig följd av kommendantens dåliga ölsinne.

Giftermål ingicks med Anna Eriksdotter, 1621-1690, vars fader var rådman i Stockholm. Ätten utdog på manslinjen, då sonen överste Lorentz Gustaf avled 1719. Han deltog i stora nordiska kriget, men fick avsked 1703 på grund av hög ålder.

Personliga verktyg