Från Rilpedia

Per Ingvar Nyström, född 21 november 1903 i Västerlanda i Lilla Edets kommun, död 3 oktober 1993 i Göteborg, var en svensk historiker, publicist, socialdemokratisk politiker och ämbetsman, han var landshövding i Göteborg och Bohus län 1950-1971.

Innehåll 1 Biografi 2 Familj 3 Bibliografi i urval 4 Övrig litteratur 5 Källor

Biografi

År 1919 började Per Nyström som gymnasist på Gamla latinläroverket i Göteborg efter realskolestudier på Västra real i samma stad. 1923 tog han studentexamen som helklassiker. Läsåret 1923-1924 studerade han vid Göteborgs högskola och från höstterminen 1924 vid Lunds universitet.

Nyström studerade historia i Lund för professor Lauritz Weibull, där han blev fil mag 1931 och fil lic 1936. Han promoverades 1956 och fick professors namn 1986. Han bröt med Weibulls historisk-kritiska metod och utvecklade ett historiematerialistiskt synsett i Marx efterföljd i en rad uppmärksammade artiklar i de akademiska tidskrifterna Scandia och Ateneum. Redaktör för Lundagård. Nyström grundade under åren i Lund en nära vänskap med Tage Erlander.

Per Nyström lämnade en lovande akademisk bana för att först bli ombudsman i Svenska Bankmannaförbundet och senare Gustav Möllers statssekreterare i Socialdepartementet 1945-1950, där han spelade en viktig roll för utformningen av den socialdemokratiska generella välfärdspolitiken.

År 1950 utnämndes han av statsminister Tage Erlander till landshövding i Göteborgs och Bohus län, där han bland annat drev igenom etableringen av ett petrokemiskt centrum i Stenungsund.

Han var ordförande i styrelsen för Göteborgs högskola 1951-1954 och Handelshögskolan 1950-1961. Åren 1951-1964 var han ordförande i Radionämnden, och 1952-1961 i Göteborgs Kungliga Segelsällskap (GKSS). År 1957-1967 satt han i styrelsen för Göteborgs museer.

Fullföljde sin doktorsavhandling 1955 med ett arbete om den svenska manufakturindustrins utveckling under 1600- och 1700-talen, där han visade på statens betydelse för industrialiseringens första skeden.

Nyström representerade en reformistisk tolkning av marxismen inom den svenska socialdemokratin.

Per Nyström har fått en trappa i centrala Göteborg uppkallad efter sig; Per Nyströms Trappa, vilken namngavs vid en ceremoni den 9 juni 1999, då landshövding Göte Bernhardsson höll ett minnestal.^[1]

Familj

Hans far var Per Edvin Nyström (1865-1954), folkskollärare och korrespondent och så kallad radskrivare i dagspressen, och mor var Ingrid Margareta, född Börjesson (1882-1964). Syskon var Inga Forser (1905-1997), docent Åke Nyström (1906-1999) och direktör Tage Nyström (1913-1988). Per Nyström gifte sig 1:o 1937 med Fil mag Inga Haglund (1907-1968), och hade med henne barnen, adjunkten Åsa Bergström (1938-), arkitekten Per Nyström (1941-) och juristen Sven Nyström (1945-), och 2:o 1974 med förra museichefen, fil lic Lili Kaelas (1919-2007).

Han ligger begravd på Västerlanda kyrkogård.

Bibliografi i urval

• Stadsindustriens arbetare före 1800-talet: bidrag till kännedom om den svenska manufakturindustrien och dess sociala förhållanden, gradualavhandling, Stockholm 1955
• Pargas Kalkbergs aktiebolag 1898-1948: en allmogenärings utveckling till storindustri, Pargas 1951
• Tillsammans med Fabian Månsson: Vikingatidens historia : från stammarna till de nordiska riksbildningarna, Stockholm 1939
• I folkets tjänst: artiklar 1927-83 (Redaktör Anders Björnsson) Ordfront: Stockholm 1983

Övrig litteratur

• Jag har speglat århundradet - en bok om Per Nyström, historikern, publicisten, ämbetsmannen. Forser, Tomas, Rabén Prisma: Stockholm 1996

Källor

• Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län 1658-1989, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB 1989 ISBN 91-7029-024-5
• Per Nyström, utgiven av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 2005 ISBN 91-85252-66-2 ISSN 0347-4925

Noter

1. ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.229

Företrädare: Malte Jacobsson

Landshövding i Göteborgs och Bohus län 1950–1971

Efterträdare: Erik Huss