Våld i nära relationer
Från Rilpedia
 |
| Familjerätt |
|---|
| Äktenskap och partnerskap |
| Äktenskapsförord · Äktenskap |
| Samkönat äktenskap |
| Registrerat partnerskap |
| Samboförhållande |
| Bodelning |
| Bodelning |
| Upplösning av äktenskap |
| Upplösning av äktenskap |
| Skilsmässa |
| Upphörande av samboförhållande |
| Underhållsstöd |
| Arvsrätt |
| Arv · Testamente |
| Ärvdabalken · Dödsbo |
| Bröstarvinge · Särkullbarn |
| Frågor rörande barn |
| Faderskap · Adoption |
| Förmyndare |
| Barnomsorg |
| Övriga legala områden |
| Våld i nära relationer |
| Barnmisshandel |
| Bigami · Incest · Otrohet |
Våld i nära relationer är psykiskt, fysiskt och sexuellt våld inom familjen. Begreppet omfattar alla våldsamma övergrepp som äger rum i privat miljö och mellan människor som har känslomässiga och nära relationer till varandra.[1] Alla kan bli offer för våld – kvinnor, män och barn inom såväl särkönade som samkönade förhållanden.
Begreppet våld i nära relationer omfattar alla övergrepp som är kriminaliserade enligt den straffrättsliga lagstiftningens förbud mot våld mot enskilda personer, exempelvis misshandel, sexuella övergrepp, dråp och mord. I Sverige regleras detta i brottsbalken. Brotten är i de flesta länder kriminaliserade även när de förekommer i privat miljö eller utförs mot barn och kan leda till att åtal väcks. Det finns dock viss internationell variation bland annat i synen på fysisk bestraffning av barn.
Innehåll |
Terminologi
I vardagligt tal används även begrepp som kvinnomisshandel, mäns våld mot kvinnor och partnervåld. Våld i nära relationer är en allmängiltig term som omfattar allt våld i nära relationer oavsett förövarens eller offrets kön.
Partnervåld är ett modernt nytt ord som beskriver våld i nära relationer. Begreppet syftar på både män och kvinnor som misshandlar sin partner med fysiskt och/eller psykiskt våld. Det kan vara två som brukat våld mot varandra eller att den ene är förövaren och den andre offret. Partnervåld förekommer i både heterosexuella och homosexuella förhållanden.
Kön och våld i nära relationer
Enligt en sammanställning (meta-analys) av 82 studier om parkonflikter (couple-conflict study) från år 2000[2][3][4] [5][6] är kvinnor är lika benägna, eller mer benägna, att använda fysiskt våld mot sin man än vice versa.
Sverige
I Sverige mördas i genomsnitt sjutton kvinnor årligen av en man i en nära relation, medan tre till fyra män mördas av en kvinna i en nära relation.[7] Det är rimligt att tänka sig att sådana dödsfall ibland föregåtts av en period av misshandel, även om exakt statistik saknas. För förövaren gäller att i 80 procent av fallen är denne psykiskt störd, 60 procent tidigare dömd till fängelse och 50 procent alkoholist.[8] Antalet av misshandel dödade kvinnor har minskat sedan 1970-talet men varit relativt konstant sedan tidigt 1990-tal.
Forskning om våld i parförhållanden
Forskaren Peter Gill och Fil. Magister Carita Remahl har kommit fram till att i Sverige är "kvinnor lika våldsbenägna som män i parförhållanden". Deras slutsats bygger på en enkät till studenter i parrelationer och räknade även knuffar och förolämpningar som former av våld.[9]
Undersökningen visar dock samtidigt att dubbelt så många män (30 %) än kvinnor svarat att de utsatt sin partner för "mindre sexuellt tvång". Något fler av männen (22%) än kvinnorna (18%) höll med om det fanns situationer då det var okej för en man att slå sin partner. [9]
Gill och Remahls metod skedde inte utifrån ett slumpmässigt urval, utan genom såkallat "ja-urval" som innebär att alla tillfrågas inom en population och de som hör av sig och tackar ja får delta.[10]. I Gävleundersökningen gick inbjudan ut via e-post, affischer, flygblad samt via högskolans intern-tv. Undersökningen riktades till samtliga heltidsstuderande vid Gävle Högskola, av de som valde att svara på enkäten (900 personer) var 70 % kvinnor. [9] Gill och Remahls forskning har också kritiserats av forskarvärlden för undersökningens metod och urval. "Av den kritik som har framkommit kan ett antal spår urskiljas: urvalet är inte representativt, metoden (självskattade enkätsvar) är tveksam, den utveckling av metoden vi tillämpade (ett så kallat webbaserat enkätförfarande) är inte seriös, våra slutsatser är för långtgående (vad gäller urvalets representativitet) och obefogade."[11] Gill och Remalh reflekterar också själva över att den minoritet män som deltog i undersökningen kan ha skilt sig från den manliga populationen i sin helhet: "Måhända att männen som svarade är "udda" och överrepresenterar utsatta män."[9]
Kvinnofridslag och kvinnofridskränkning
I Sverige stiftades en lag om kvinnofridskränkning år 1998 för att minska väldet mot kvinnor. Inom socialvården, hälso- och sjukvården samt rättsväsendet har kunskapen om dessa brott ökat under senare år. Genom myndighetssamverkan kan åklagarna med större precision föra dessa åtal till domstol under allmänt åtal. Tidigare var det vanligare att kvinnor som anmält någon närstående för misshandel ångrade sig och drog tillbaka sin anmälan. Detta är alltså inte längre möjligt. Numera kan även utomstående som misstänker att misshandel sker göra anmälan till polis eller socialtjänst.
Under 2005 inledde riksåklagaren en undersökning om varför endast fyra av tio polisanmälda fall av grova kvinnofridsbrott leder till åtal och varför det finns geografiska skillnader i lagföring mellan olika åklagarkammare. Under 2004 polisanmäldes 2 068 fall av grov kvinnofridskränkning, av vilka lagföring 807 medan resten avskrevs efter polisens utredningar. Även 2003 utgjorde andelen av åklagare lagförda brott mot lagen om kvinnofrid 39 %.
Historiskt sett har vissa svenska landskapslagar gett mannen rätt att aga sin hustru. Ertappades kvinnan vid äktenskapsbrott kunde kvinnan också riskeras att dödas av mannen enligt flera landskapslagar. [12] I 1734 års lag finns hustruaga ej omnämnd. År 1864 avskaffades husagan för vuxna och därmed var även hustruagan definitivt avskaffad.
"I 1864 års strafflag uppvisas en något mildare syn på sexualbrotten men ger samtidigt bilden av kvinnan som ett osjälvständigt objekt för mannens sexualdrift. Fadern eller någon annan manlig släkting behöll makten över vem kvinnan skulle gifta sig med. I 1864 års strafflag skedde dock ett sorts samhällets uppgörelse med husbondesamhället då alla former av fysiskt våld mellan makar uttryckligen kriminaliserades.I 14 kapitlet 35 § straffbeläggs dödande av hustru och i 36 § sägs att hustrumisshandel är att anse som en synnerligen försvårande omständighet.
35 § ”Begår någon mord eller dråp […] å maka [...]; varde den omständigheten såsom synnerligen försvårande”
36 § ”…Sker sådan misshandel å annan av de personer, som äro i 35 § nämnda; varde den omständighet såsom synnerligen försvårande ansedd, och må ej till lindrigare straff än fängelse dömas.”
Brottet fick dock en särställning på grund av att det konstruerades som ett angivelsebrott och det var därmed kvinnans ansvar att se till att mannen straffades. Även om fenomenet hustruaga alltså uppmärksammades i och med denna lag så var det få kvinnor som verkligen åberopade sin rätt enligt bestämmelsen."[12]
År 1920 Upphävs makens målsmanskap och husbondevälde över hustrun, det vill säga även den gifta kvinnan blir myndig. År 1965 kriminaliserades våldtäkt inom äktenskapet. 1980 erkänner Sverige FNs konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor. [13]
Kvinnors upplevelser av våld
Studien "Slagen Dam" av professor Eva Lundgren och doktor Jenny Westerstrand[14], behandlar kvinnors upplevelser av manligt våld och är den kanske största i sitt slag i Sverige. Studien är genomförd som en enkätundersökning på tiotusen slumpvis utvalda kvinnor i åldrarna mellan 18 och 64 år. Svarsfrekvensen var 70 %, vilket kan anses som en hög svarsfrekvens.
Undersökningens resultat visar att 46 procent har utsatts för våld av en man någon gång efter sin femtonårsdag. Detta inkluderar våld som knuffar. Fler än hälften av kvinnorna, 56 procent, uppger att blivit sexuellt trakasserade. Våld och sexuella trakasserier är något som 67 procent har erfarenhet av. Mer än var femte ung kvinna, i åldern 18-24 år, har utsatts för våld under det senaste året. Var tredje kvinna som separerat eller skilt sig från en man rapporterar att hon har utsatts för våld av en tidigare make eller sambo. Mer än var fjärde av dessa kvinnor rapporterar om ett systematiskt våld från mannen. Våldet utövas av män inom alla samhällsklasser och av män med olika etniska bakgrunder. Däremot finns det tydliga riskgrupper; missbruk, psykiska problem, arbetslöshet och kriminalitet är faktorer som mångdubblar risken för våld. De svenska männen står för mer än 80 procent av det pågående våldet i äktenskap och samborelationer. Totalt 15 procent av kvinnorna polisanmälde den senaste våldshändelsen.[15]
Slagen Dam visar också stora likheter med andra studier av mäns våld mot kvinnor i länder som Finland, Frankrike och Tyskland.[14]
Kvinnojourer
Den kvinna som misshandlas kan ta kontakt med en kvinnojour. Kvinnojourer i Sverige:
- SKR är en förkortning av Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, webbplats www.kvinnojour.com
- Roks står för Riksorganisationen för Kvinnojourer, webbplats www.roks.se
- Jour för döva kvinnor, webbplats www.dovjourenimalmo.se
- Jour för kvinnor med ickesvensk etnicitet, webbplats www.terrafem.org
- Somaya, en jour för och av muslimska kvinnor, webbplats www.somaya.nu.
Kvinnomisshandel
 |
Neutraliteten i detta avsnitt är ifrågasatt. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
 |
Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll. |
Kvinnomisshandel utförs ofta av kvinnans man och i hemmet. Kvinnor är de vanligaste offren när det gäller dödligt våld inom familjen.[16] Den nära bindningen mellan offer och förövare är utmärkande för denna form av misshandel. Vidare är denna form av misshandel systematiskt återkommande och kan pågå under lång tid innan den avslöjas. Ofta döljer den misshandlade kvinnan själv vad som pågår i familjen. Hennes ekonomiska och sociala beroende i dessa relationer kan vara svåra att avsluta, då det också ofta förekommer hot om fortsatt misshandel även om hon lämnar mannen ifråga.
Mannen kan också hota att skada barn och husdjur om kvinnan försöker bryta upp. Barnen blir ofta indragna i kvinnomisshandeln, barn till misshandlade kvinnor löper upp till 15 gångers överrisk att själva bli misshandlade. Studier av mäns våld mot kvinnor visar att barnen vid 50 % av tillfällena bevittnat övergreppen. Det händer också att barnen blir indragna i misshandeln, antingen därför att pappan tvingar dem att utöva våld mot mamman eller genom att barnen försöker gå emellan och stoppa våldet.[17]
De relativa skillnaderna mellan olika slags förövare avser fysisk eller psykisk misshandel. Vid våld mot kvinnor finns oftast båda dessa med. Sexuell misshandel förekommer med både kvinnor och män som förövare. Den vanligaste formen (32 %) av polisanmälda våldtäkter är sådana inom nära relationer, men ett rimligt antagande är att mörkertalet är stort för denna form av våldtäkt. Vid anmälda våldtäkter inom en parrelation är gärningsmannen så gott som alltid (>99 %) man. Vid våldtäkt av barn under 15 år inom familjen eller släkten är 87 % av offren flickor och 96 % av gärningsmännen män.[18]
En annan typ är psykisk misshandel med till exempel kränkningar som riktar sig mot den andras brister, utseende, beteende eller ursprungsfamilj. Att ta ifrån den svagare partnern dess identitet är oftast det första steget mot misshandel. Få startar med att bruka fysiskt våld utan det är först när offrets självförtroende börjar svikta som det fysiska våldet eskalerar.
Enligt Brottsförebyggande Rådets undersökningar har misshandeln mot kvinnor som anmäls ökat med 34 % åren 1997-2007.[19]
Undersökningar från USA visar att vid mord, oavsett om offret var kvinna eller man, föregicks till 70-80% av att kvinnan misshandlades fysiskt av mannen: "In 70 to 80 percent of intimate partner homicides, no matter which partner was killed, the man physically abused the woman before the murder.[4] Thus, one of the primary ways to decrease intimate partner homicide is to identify and intervene promptly with abused women at risk." [20]
"Research by Jacquelyn Campbell, PhD RN FAAN has found that at least two thirds of women killed by their intimate partners were battered by those men prior to the murder. She also found that when males are killed by female intimates, the women in those relationships had been abused by their male partner about 75% of the time."[21]
Referenser
- ↑ Umeå Universitet - polisutbildningen, 2005. http://www.polis.umu.se/utbildning/studieguide/StudiegH05/studieguide41.pdf
PDF - ↑ Archer, J., Sex Differences in Aggression Between Heterosexual Partners: [A Meta-Analytic Review]. Psychological Bulletin, 2000. 126(5), 651-680.
- ↑ O'Leary, K.D., Are Women Really More Aggressive Than Men in Intimate Relationships? [Comment on Archer (2000)]. Psychological Bulletin, 2000. 126(5): p. 685-689.
- ↑ Johnson, M.P., Domestic Violence: It’s Not About Gender—Or Is It? Journal of Marriage and Family, 2005. 67, 1126–1130.
- ↑ Hanson Frieze, I., Violence in Close Relationships Development of a Research Area [Comment on Archer (2000)]. Psychological Bulletin, 2000. 126(5), 681-684.
- ↑ Jacquelyn W~ White, et al., Intimate Partner Aggression What Have We Learned? [Comment on Archer (2000)]. Psychological Bulletin, 2000. 126(5), 690-696.
- ↑ BRÅ 2007: Dödligt våld
- ↑ scb.se
- ↑ 9,0 9,1 9,2 9,3 Peter Gill Carita Remahl: Kvinnor lika våldsbenägna som män i parförhållanden (DN-artikel arkiverad på YakiDa)
- ↑ infovoice.se: Urvalsstrategier
- ↑ Högaktuellt 2/2005 (pdf)
- ↑ 12,0 12,1 http://www.jur.lu.se/Internet/Biblioteket/Examensarbeten.nsf/0/88B17FECD368D1ABC12572EB0047E414/$File/exam.pdf?OpenElement (död länk)
- ↑ Juventas systrar: Viktiga årtal för kvinnor
- ↑ 14,0 14,1 Eva Lundgren och Jenny Westerstrand: Slagen dam (samgenus.uu.se)
- ↑ Slagen dam: Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning (brottsoffermyndigheten.se)
- ↑ kvinnofrid.se
- ↑ Staffan Janson: Är barnen fortfarande osynliga vid familjevåld? (Läkartidningen)
- ↑ BRÅ: Våldtäkt – En kartläggning av polisanmälda våldtäkter
- ↑ BRÅ: Misshandel mot kvinnor
- ↑ National Institute of Justice Journal (Issue No. 250): Assessing Risk Factors for Intimate Partner Homicide, Jacquelyn C. Campbell m.fl.
- ↑ Engelska Wikipedia: Domestic_violence (utan källhänvisning, se artikeln ovan och dess källor för att eventuellt hitta ursprunglig källa)
