Pappersformat
Från Rilpedia
Pappersformat anger måtten på pappersark enligt någon konvention eller standard. I majoriteten av världens länder används de internationella pappersformat som standardiserats i DIN 476-2 och ISO 216. I Nordamerika används vanligen andra pappersformat som baseras på mått i engelska tum.
Innehåll |
Internationella pappersformat
De numera vanligaste pappersformaten standardiserades 1934 i Tyskland av DIN. Totalt blev tre format standard:
- A-format, som utgår från A0 med area 1 m² och halveras med ökande siffra.
- B-format, där Bn areamässigt är halvvägs mellan An och A(n-1).
- C-format, där Cn areamässigt är halvvägs mellan An och Bn.
Alla formaten har bredd-höjd-förhållande 1:√2 (≈1:1,4142), vilket möjliggör halvering utan förändring av proportionerna.
Från början var det också tal om ett D-format, men det formatet utgick eftersom det ansågs obehövligt. Som internationell standard gäller ISO 216 sedan 1975, men bara för A- och B-serierna. C-serien gäller alltjämt som standard DIN 476-2 i Tyskland.
SIS gav ut en utvidgad formatserie från A till G, beskriven i standarden SS 01 47 11. Nu gällande svensk standard är den internationella standarden, med svensk beteckning SS-EN ISO 216. Den innehåller alltså inte längre formatserierna C till G, trots att C5 och C4 är de vanligaste kuvertstorlekarna i Sverige.
Normalformat
Normalformat avser att papper (och liknande) har ett visst format, som är så beskaffat, att om papperets kortsida är 1, så ska långsidan vara lika med √2 (≈1:1,4142). Endast om ett papper har dessa proportioner, kan det skäras itu på mitten parallellt med kortsidan, med resultatet att de två nya delarna får exakt samma proportioner som ursprunget. Därutöver fordras att pappersstorlekarna följer fastställda standarder. Genom att använda systemet för normalformat, så behöver inte varje använd pappersstorlek ha speciellt anpassade kuvert, arkivkartonger etc.
Bakgrund
I den anda av förnuftstro som präglade framför allt Frankrike efter revolutionen 1789, ville man ersätta alla gamla mått med enhetliga, sammanhängande system som hade sitt ursprung i naturen. Som utgångspunkt fastställdes metern, som ursprungligen definierades som en tiomiljondel av avståndet mellan ekvatorn och polen. Ur metern härleddes ett system av mått och vikter och ett system för pappersformat togs också fram. Den pappersstorlek från vilken alla övriga genom tudelning skulle kunna tas fram, hade måtten 841 x 1 189 mm och därmed ytan en kvadratmeter. Det franska systemet för pappersformat föll emellertid i glömska men återupplivades år 1921 i Tyskland, där pappersformaten senare fastställdes inom DIN-systemet. Därefter har systemet införts i ett stigande antal länder, dock hittills inte i de anglo-saxiska.
Olika formatserier
Från den ovannämnda grundstorleken med arean en kvadratmeter (och därmed måtten 841 x 1 189 mm) skapades den så kallade A-serien. I denna härleddes alla storlekar (utom den största) från det närmast större formatet genom att den närmast större storleken delades i två delar parallellt med dess kortsida. Härvid ströks bråkdelar av millimeter. Pappersstorleken benämndes efter vilken serie som den ingick i och efter hur många gånger papperet tudelats för att uppnå den aktuella storleken. Ett papper i formatet A4 ingår alltså i A-serien och har skapats genom att grundstorleken (A0) har tudelats fyra gånger. Ett A4-papper blir därmed 1/16 av storleken på ett A0. Varje pappersstorlek var alltså hälften så stor som den närmast större storleken. A-serien uppfyllde emellertid långt ifrån alla behov, varför en hjälpserie, kallad B-serien, infördes. B-seriens pappersstorlekar hamnar mitt emellan de storlekar som ingår i A-serien. B-seriens grund är B0, med måtten 1 000 x 1 414 millimeter. Ett papper i storleken B4 hamnar mittemellan A4 och A3 i storlek. En ytterligare hjälpserie infördes också för att fylla behoven av flera storlekar. Denna C-serie har som grund C0, med måtten 917 x 1 297 millimeter. Ett papper i C4-storlek ligger i storlek emellan A4 och B4. Ett praktiskt exempel på C4-storlek är de kuvert som används för ovikta A4-papper. En Kalle Anka-tidning har för övrigt formatet B5.
Speciella normalformat
Till systemet med normalformat har också skapats speciella format som inte är egentliga normalformat, men som används tillsammans med sådana. En plusgiroblankett har till exempel formatet A65, vilket betyder att dess höjd motsvarar den hos en liggande A6, medan bredden motsvarar den hos en liggande A5. Utöver A, B och C-serien har också ytterligare serier skapats. Ett speciellt svenskt format som används i tryckta versioner av Svensk Författningssamling är AS5. Detta tas fram genom att man delar lång- och kortsida hos ett A0-papper i fem lika delar, varvid ett papper med måtten 168 x 267 millimeter erhålls. Orsaken till att detta speciella format togs fram, var att det tämligen väl motsvarar de äldre mått som författningstrycket haft.
Eurosize är beteckningen på ett format som ofta används i reklamsammanhang. Måtten är 118,5 x 175 cm. Exempel där det används är i reklamen i busskurer. Ett annat namn på formatet är adshel.
Införande i Sverige
Genom Kungl. Maj:ts kungörelser och cirkulär av den 14 september 1946 (SFS 1946:613-616) bestämdes att normalformat skulle börja användas inom statsförvaltningen samt hur införandet skulle ske.
- Kungl. Maj:ts kungörelse av den 14 september 1946 (SFS 1946:613) fastställde mått och vikt för de papper som från den 1 januari 1947 skulle användas. Undantag gjordes för redan anskaffade lager av papper, blanketter och dylikt, som fick användas fram till den 1 januari 1949. Därefter fick endast dyrare blanketter, påbörjade räkenskapsböcker med mera av de gamla formaten användas.
- I Kungl. Maj:ts cirkulär av samma datum (SFS 1946:614) meddelades anvisningar rörande mått och kvalitet vid inköp av papper för statens behov.
- Kungl. Maj:ts cirkulär av samma datum (SFS 1946:615) framhöll vikten av att även handlingar som insändes av kommuner, företag och enskilda skulle hålla den fastställda måtten.
- I Kungl. Maj:ts kungörelse av samma datum (SFS 1946:616) gavs föreskrifter för vissa blanketter hos länsstyrelserna och fögderiförvaltningen.
Formattabell
| A- | B- | C- | |
|---|---|---|---|
| -0 | 841 × 1 189 | 1 000 × 1 414 | 917 × 1 297 |
| -1 | 594 × 841 | 707 × 1 000 | 648 × 917 |
| -2 | 420 × 594 | 500 × 707 | 458 × 648 |
| -3 | 297 × 420 | 353 × 500 | 324 × 458 |
| -4 | 210 × 297 | 250 × 353 | 229 × 324 |
| -5 | 148 × 210 | 176 × 250 | 162 × 229 |
| -6 | 105 × 148 | 125 × 176 | 114 × 162 |
| -7 | 74 × 105 | 88 × 125 | 81 × 114 |
| -8 | 52 × 74 | 62 × 88 | 57 × 81 |
| -9 | 37 × 52 | 44 × 62 | 40 × 57 |
| -10 | 26 × 37 | 31 × 44 | 28 × 40 |
Nordamerikanska pappersformat
I USA, Kanada och Mexiko har de internationella pappersformaten inte fått något riktigt genomslag, med undantag för universitet och föreningar med mycket internationell korrespondens. Det vanligaste pappersformatet i dessa länder, som används där andra länder använder A4, kallas Letter.
| Namn | mått (tum) | mått (mm) | bredd-höjd-förhållande |
|---|---|---|---|
| Letter | 11 × 8½ | 279 × 216 | 1:1,2941 |
| Legal | 14 × 8½ | 356 × 216 | 1:1,6471 |
| Tabloid | 17 × 11 | 432 × 279 | 1:1,5455 |
