Från Rilpedia

Ordninglagen (1993:1617 ) är en svensk lag, som innehåller särskilda föreskrifter om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt föreskrifter om allmän ordning och säkerhet i övrigt dels vid sammankomster och tillställningar, på offentliga platser och vid vissa anläggningar och verksamheter, dels i viss kollektiv persontrafik.

Med offentlig plats enligt avses allmänna vägar, gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats.^[1]

Med allmän sammankomst avses demonstrationer, föreläsningar och föredrag som hålls för undervisning, sammankomster som hålls för religionsutövning, teater och biografföreställningar, konserter cirkusföreställningar och andra sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas. För att en sammankomst skall anses som allmän krävs att den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde.^[2]

Med offentlig tillställning avses tävlingar och uppvisningar i sport och idrott, danstillställningar, tivolinöjen och festtåg, marknader och mässor. För att en tillställning skall anses som offentlig krävs att den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den.^[3]

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar får inte utan tillstånd anordnas på offentliga platser.^[4] Offentlig tillställning som utgör pornografisk föreställning får inte anordnas.^[5]

Ansökan om tillstånd att anordna och anmälan om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning skall göras hos polismyndigheten.^[6]

Polismyndigheten får inställa eller upplösa en allmän sammankomst eller offentlig tillställning i vissa fall endast om mindre ingripande åtgärder har visat sig vara otillräckliga för att hindra fortsatt lagstridigt handlande eller återställa ordningen enligt 2 kap 22, 23 och 24 §§.^[7]

Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen.^[8]

Polismyndighetens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos länsrätten. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.^[9]

Brott mot ordningslagen kan straffas med böter eller fängelse i högst sex månader. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbud mot förtäring eller förvaring av alkoholdrycker döms till penningböter, om inte gärningen är belagd med straff i någon annan författning.^[10]

Sprängning och skjutning med eldvapen får inte utan tillstånd av polismyndigheten äga rum inom område som omfattas av detaljplan.

Den som är under 18 år får inte utan tillstånd av polismyndigheten inom område som omfattas av detaljplan utomhus använda luft- eller fjädervapen med vilka kulor, hagel eller andra projektiler kan skjutas ut. Detsamma gäller utanför sådant område, om inte vapnet används under uppsikt av någon som har fyllt 20 år. Skjutbanor som inte hör till försvarsmakten får användas endast efter tillstånd av polismyndigheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförande och besiktning av skjutbana.^[11]

Fotnoter

1. ↑ 1 kap. 2 § Ordningslag (1993:1617)
2. ↑ 2 kap. 1 § Ordningslag (1993:1617)
3. ↑ 2 kap. 3 § Ordningslag (1993:1617)
4. ↑ 2 kap. 4 § Ordningslag (1993:1617)
5. ↑ 2 kap. 14 § Ordningslag (1993:1617)
6. ↑ 2 kap. 6 § Ordningslag (1993:1617)
7. ↑ 2 kap. 22 § Ordningslag (1993:1617)
8. ↑ 2 kap. 26 § Ordningslag (1993:1617)
9. ↑ 2 kap. 28 § Ordningslag (1993:1617)
10. ↑ 2 kap. 29 § Ordningslag (1993:1617)
11. ↑ 3 kap. 6 § Ordningslag (1993:1617)