Från Rilpedia

Olof Högberg, född den 27 september 1855 i Högsjö i Västernorrlands län, Ångermanland, död den 12 oktober år 1932 i bostaden i Njurunda, Sundsvall¹. Han var en svensk författare och journalist. Hans far var Jonas Högberg (f.1823 i Högsjö) och mor var Marta Kajsa Hultin (f.1823 i Hemsö, Västernorrlands län). Kända syskon 1890 var Kajsa Greta (f.1865 i Högsjö).¹

Olof Högberg skrev redan som student i Uppsala ner sägner och historier som han hört under sin uppväxt. Så småningom blev detta en del av bakgrundsmaterialet till hans stora verk norrlandseposet Den stora vreden. Olof Högberg var även verksam som journalist, på Härnösands-Posten 1896-1898 och på Sundsvalls-Posten 1899-1904.

Högberg var en stor förkämpe för Norrlands sak, vilket präglade större delen av hans produktion. Hur orättfärdigt Norrland behandlades beskrev han lidelsefullt, såsom i exemplet nedan.

Svartån är inte stridare än att en stackars get dricker upp hela ån under värsta julitorkan. Detta vattendrag är upptaget i Geografin men inte Kalixälven, som kan mäta sig med de största av södra Sveriges floder.

Den skönlitterära debuten 1906 blev mycket uppmärksammad, inte minst genom en ovanligt omfattande pr-kampanj som följde på vinsten av Iduns litteraturpristävling 1905, för boken "Den stora vreden".^[1] De närmast följande åren var Högberg mycket produktiv och utgav bl. a. sitt viktigaste verk, vid sidan av Den stora vreden, åren 1910-12: Från Norrlands sista halvsekel. Fribytare, Baggbölingar och Utbölingar. Där behandlar han den stora sociala omvälvningen i Norrland under andra hälften av 1800-talet med industrialiseringen, folkomflyttningar och frikyrkliga rörelser som centrala motiv.

Högberg var sedan sin studietid mycket gripen av matematik, och lade 1930 på eget bevåg fram en avhandling om trekropparproblemet tryckt på franska, som han lät distribuera till olika universitet i utlandet.

De sista åren slutförde han också ett manuskript till en otryckt roman, Kapten Nimrod, där flera av hans litterära gestalter ur tidigare böcker framträder. Romanen präglas av science fiction och andlig mystik och utspelas i ett dödsrike på planeten Venus.

Olof Högberg ligger begravd på Njurunda kyrkogård. Delar av hans arbetsrum och bibliotek kan beses på Medelpads Fornhem, Norra berget, i Sundsvall. Hans omfattande arkiv av manuskript och brev finns på Landsarkivet i Härnösand.

Innehåll 1 Kronologi 2 Bibliografi 3 Priser och utmärkelser 4 Externa länkar 5 Källor och noter

Kronologi

• 1880 tog Högberg sin filosofie kandidat-examen vid Uppsala universitet.
• 1882 var han med om att bilda studentföreningen Verdandi i Uppsala
• 1892 började arbeta som lärare och tf föreståndare vid Gudmundrå högre folkskola
• 1894 gav han tillsammans med folkskolläraren Johan Berglund ut Nord-Sverige, Tidskrift för upplysning och utveckling.
• 1905 fick Högberg tidskriften Iduns litteraturpris, för manuskriptet till Den stora vreden. Nordsvenska öden ur hävd och sägen.
• 1906 publicerades Den stora vreden i bokform.
• 1911 flyttade Högberg till egna gården Finnkyrka i Njurunda söder om Sundsvall.
• 1921 mottog han De Nios Stora Pris.
• 1928 blev han riddare av Nordstjärneorden.
• 1932 dog Högberg den 12 oktober.
• 1955 utdelade Norrlandsförbundet för första gången Olof Högberg-plaketten. Priset går till förtjänta män och kvinnor som arbetat för Norrlands sak.
• 1977 bildades Olof Högberg-sällskapet för att föra hans verk vidare.
• 1988 sattes Den stora vreden upp som teaterpjäs av Gävleborgs folkteater. Föreställningen blev mycket bejublad och kritikerrosad.
• 2002 reste Olof Högberg-sällskapet en minnessten på platsen för den rivna gården Finnkyrka.

Bibliografi

• Från Torsåkerbygdens förtider, 1896
• Gudmundrå i flydda tider, 1901
• Den stora vreden, 1906
• Sjösagorna om Late Jim, 1909
• Fribytare, 1910
• Från Medelpads förtider, 1910
• Ljungans ådal, 1910
• Baggbölingar, 1911
• Fågelskytten och andra berättelser, 1912
• Utbölingar, 1912
• Under Jesu bröders spira, 1915
• Lambertska milliarden, 1916
• Boltzius och andra gubbar, 1920
• Medelpad och Ångermanland I-II. Läsebok för skola och hem (tillsammans med Maria Rieck-Müller), 1920
• Déduction rationnelle de la loi de gravitation et solution du problème de N-corps: La dynamique planétaire et satellitaire réduite en général a une solution simple et rationelle, 1930

Priser och utmärkelser

• De Nios stora pris 1921

Externa länkar

• Olof Högberg i Libris

Källor och noter

¹ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003

1. ↑ Gustaf V och hans tid 1928-1938, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13379-8 s.237