Nuri as-Sa'id

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Nuri as-Said
Ämbetsperiod(er):
23 mars 1930
27 oktober 1932

25 december 1938
21 mars 1940

9 oktober 1941
3 juni 1944

21 november 1946
11 mars 1947

6 januari 1949
10 december 1949

15 september 1950
10 juli 1952

2 augusti, 1954
8 juni, 1957

3 mars 1958
14 juli 1958

Företrädare: Naji as-Suwaidi
Jamil al-Midfai
Jamil al-Midfai
Arshad al-Umari
Muzahim Pachachi
Tawfiq al-Suwaidi
Arshad al-Umari
Abdul Wahab Mirjan
Efterträdare: Naji Shawkat
Rashid Ali al-Kailani
Hamdi Pachachi
Salih Jabr
Ali Jawdat al-Aiyubi
Mustafa al-Umari
Ali Jawdat al-Aiyubi
Ahmed Mukhtar Baban
Abd al-Karim Qasim
Födelsedatum: 1888
Födelseplats: Kirkuk, Osmanska riket(Nuvarande Irak)
Dödsdatum: 15 juli 1958
Dödsplats: Bagdad, Irak
Politiskt parti: Fördragspartiet (1930-1932), Konstitutionella Unionspartiet (1949-1954)

Nuri Pasha as-Sa'id (arabiska: نوري باشا السعيد), född 1888, död 15 juli 1958, var en irakisk militär och politiker. Han var den ledande statsmannen i Irak större delen av perioden efter frigörelsen från det Osmanska riket 1920 fram till den republikanska revolutionen 1958, då han var Iraks premiärminister i åtta omgångar. Han var en av den moderna irakiska statens grundare, och tillskrivs även som grundaren av Iraks armé och byråkrati.

Nuri deltog i många av de beslut som kom att prägla utformningen av den moderna Irak. Under sin första mandatperiod undertecknade han Angloirakiska avtalet, som i ett led mot ökad irakisk självständighet, gav mandatmakten Storbritannien oinskränkt rätt att använda Iraks territorium för förläggning och transport av brittisk militär. Avtalet legitimerade även att Iraks oljeindustri skulle förbli under brittisk kontroll, fastän det rent formellt minskade den brittiska rollen i Iraks inre angelägenheter så länge dessa inte kom i strid med brittiska ekonomiska och militära intressen.

Då Nuri slog in på en väg av repression, gynnade systematiskt överklassens intressen, misslyckades med att bekämpa fattigdomen, samt förde en för honom utmärkande starkt probrittisk politik, gjorde han sig djupt impopulär. Den mindre bemedlade majoriteten av irakierna såg honom som den feodala eliten personifierad, och hans enorma eftergiftspolitik gentemot britterna som fann motstånd i alla delar av samhället, och vilket så småningom skulle kulminera i den hashemitiska monarkins elimination samt hans eget fall.

Nuri, som den djupt kontroversiella figur han var, hade många fiender och fick fly Irak två gånger i sviterna av de ständiga statskupper som präglade Iraks politiska liv i självständighet. Vokala motståndare till Nuris politik återfanns ofta bland nationalister inom officerskåren, vilket ledde till en ständig maktkamp mellan valda och militära ledare, något som skulle vara utmärkande för Iraks politiska historia för lång tid framöver. 15 juli 1958, dagen efter den irakiska republikanska revolutionen, blev Nuri brutalt mördad när han försökte fly landet utklädd till kvinna.

Personliga verktyg