New Mexico

New Mexico; Nuevo México
	Puebloindianernas bostäder nära Taos, New Mexico.
	New Mexicos delstatssigill
New Mexicos flagga	New Mexicos sigill
Smeknamn	The Land of Enchantment
Förkortning	NM
Huvudstad	Santa Fe
Största stad	Albuquerque
Guvernör	Bill Richardson D
Area; • Totalt; • Land; • Vatten; • Andel vatten	Rankad 5:e; 315 194 km²; 314 590 km²; 607 km²; 0,2 %
Folkmängd; • Totalt;	Rankad 36:e; 1 954 599 (2006)
Befolkningstäthet; • Totalt;	Rankad 45:e; 6,01 inv/km²
Inträde i unionen; • Ordning; • Datum	; 47:e; 6 januari, 1912
Tidszon	Mountain: UTC-7/-6
Latitud; Longitud	31°20'N till 37°N; 103°W till 109°W
Bredd; Längd	550 km; 595 km;
Topografi; • Högsta punkt; • Medelnivå; • Lägsta punkt	; 4 011 m ö.h.; 1 735 m ö.h.; 866 m ö.h.

Från Rilpedia

(Omdirigerad från New Mexiko)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

New Mexico, (sp. Nuevo México, efter aztekguden Mexitli), Nya Mexiko, delstat i södra USA. Huvudstad är Santa Fe.

Historia

Under mitten av 1500-talet utforskades hela dagens sydvästra Förenta staterna av de spanska conquistadorerna i jakt på guld. Området längs övre Rio Grande började koloniseras 1598 och kom att kallas Nuevo Méjico. De första spanska bosättningarna ägde rum i de bördiga dalarna norr om Santa Fe, vilken grundades som provinsen Nuevo Méjicos huvudstad 1610. När spanjorerna kom fanns det totalt runt 300 byar och städer befolkade av puebloindianer. Spanjorernas sjukdomar och ibland övervåld mot urinvånarna decimerade snart dessas antal mycket kraftigt. Spanjorerna försökte lära puebloindianerna kristendomen men då de fann sin egen tro bättre, kuvades de till underkastelse med svärdets hjälp; de kom och byggde sina byar, städer, rancher och kyrkor. I varje puebloby uppfördes en missionskyrka. Indianerna fick spanska namn och antog med tiden katolicismen. Spanjorerna hade gjort landet till sitt och kallat det för Nuevo Méjico. Med tiden blandade sig spanjorerna och puebloindianerna och det blandfolk som växte fram kallades sig för nuevo méjicanos.

Trots motgångar – indianuppror och ständiga räder från de nomadiserande stammarna i regionens periferier – kom kolonin att blomstra och växa genom huvudsakligen egen befolkningstillväxt. Bosättningarna i Nuevo Méjico låg i norra delen av nuvarande delstaten New Mexico vid övre Rio Grande och låg således långt norr om de andra spanska bosättningarna som slutade vid El Paso. Nuevo Méjico var egentligen aldrig en del av Mexiko utan en ”ö” norr om moderlandet. Alla resor söderut till El Paso och egentliga Mexiko var tvungna att företas genom land som tillhörde de fientliga apacherindianerna.

Provinsens huvudnäring var fåravel och hundratusentals får drevs söderut till marknaderna varje år. Handelskaravaner färdades norrut till marknaderna i Santa Fe och Taos i norra Nuevo Méjico. Provinsens befolkning var till största delen självförsörjande jordbrukare som levde i byar och brukade och ägde marken kring dem kollektivt. Även stadsbefolkningen försörjde sig till stor del på jordbruk kring städerna.

Spanien försvagades i och med Napoleonkriget och kunde inte längre hålla kvar sina frihetssträvande kolonier på andra sidan havet. År 1821 blev Mexiko ett självständigt kejsardöme under Agustín de Iturbide men general Antonio López de Santa Anna störtade kejsaren och proklamerade den mexikanska republiken tre år senare och Mexiko antog sin första konstitution 1824.

Banden med Mexico City var svaga och svala; 1837 gjorde invånarna i norra delen av provinsen Nuevo Méjico uppror mot centralregeringen men detta uppror slogs snart ned. Bristen på beskydd mot apache- och comancheindianer, som gjorde allt djärvare och talrikare räder, djupt in i regionen ledde till att många längtade efter en ny regim. Blickarna riktades mot Förenta staterna, med vilket mer handel skedde över Santa Fe-leden än med själva Mexiko. Ekonomiskt höll redan amerikanarna på att ta över Nuevo Méjico. Krig mellan Mexiko och Förenta staterna bröt ut 1846 som en följd av Förenta staternas annektering av den mexikanska provinsen Texas, som befann sig i uppror mot moderlandet sedan tio år tillbaka. Förenta staternas seger blev förkrossande; två år senare hade amerikanska trupper ockuperat hela Mexiko och tvingat landet att avträda halva sin yta, hela sin norra del, till Förenta staterna. Mexiko förlorade allt sitt land från Texas till Kalifornien. Enligt fredsavtalet skulle alla mexikaner som bodde kvar i de ockuperade områdena automatiskt erhålla amerikanskt medborgarskap i och med utgången av år 1848. Allt privat ägande av land med mera skulle respekteras och befolkningen var garanterad att få behålla sitt språk och sin kulturella särart.

Nuevo Méjico, främst längs Rio Grandes dalgång, var forna norra Mexikos mest tättbefolkade område. I andra delar av de erövrade territorierna blev de inflyttande angloamerikanerna snabbt i majoritet, särskilt i norra och centrala Kalifornien. Utvecklingen i New Mexico var emellertid en annan. Länge förändrades föga i Nuevo Méjico, mer än att namnet ändrades till engelskans New Mexico; styret var fortsatt huvudsakligen inhemskt spanskamerikanskt.