Nancy Eriksson

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Nancy Eriksson, född 11 april 1907 i Gladsaxe, Danmark, död 12 maj 1984 i S:t Johannes församling, Stockholm. Svensk politiker (socialdemokraterna). Gift 1933 med (Gustav)Torsten Eriksson. Sedermera generaldirektör 1960-1970 Fångvårdsstyrelsen/Kriminal-vårdsstyrelsen. Deras barn: Birgitta Bergmark (f.1934), Henrik Eriksson (f.1942), Hélène Gladsaxe (f. 1945).

Skånska Dagbladet den 28 april 1907: Personligt Skulle någon barnkär familj vilja mottaga en rar frisk samt snäll flicka som sin egen utan ersättning. Svar väntas tacksamt till Hulda d.t.k. Modern hette Hulda Josefina Karolina Bondesson och flickan Nancy Margareta. Nancy adopterades av kusken Johan och hans hustru Matilda Paulina Bengtsson.

Nancy Eriksson blev invald till riksdagen 1948 och tog därmed inträde som ledamot i andra kammaren från 1949. Hon var riksdagsledamot i andra kammaren för Stockholms stads valkrets 1949-1970 och därefter i enkammarriksdagen 1971-1973 för Stockholms kommuns valkrets. Hon var en av Sveriges mest folkkära politiker och sina partiledares fasa. Hennes humor och oräddhet saknas av många. Hennes engagemang omfattade både stort och smått. När den svenska författningen efter 150 år skulle skrivas om, föreslog hon att man också skulle formulera hur alternativet "republik" kunde se ut. Det blev en enorm uppståndelse och från den dagen till sin död fick hon snuskiga vykort från en - naturligtvis anonym - monarkist. Republiken låter dock vänta på sig. Som ordförande i Allmänna Beredningsutskottet fick hon frågan om en utbyggnad av Vindelälven på sitt bord. Hon tog utskottet med sig och reste längs den utbyggda Umeälven upp och längs Vindelälven ner. Än en gång blev rubrikerna stora när utskottet avslog utbyggnadsförslaget och med hennes argumentation i Kammaren räddades den sista stora älven i Sverige från utbyggnad. Som ordförande för Diabetesförbundet i ett 20-tal år resulterade en av hennes motioner i att diabetiker äntligen kunde bli fast anställda i statlig tjänst. Efter 24 år i riksdagen valdes hon in i Stockholms Landsting. En liten fråga, men för stockholmarnas vardag så viktig, som hon lyckades argumentera igenom var att alla med barnvagn åker gratis på bussarna.

Bibliografi i urval

  • Bara en hemmafru debattskrift


Personliga verktyg