Nakensvansade bältor

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Nakensvansade bältor
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Överordning: Trögdjur
Xenarthra
Ordning: Pansrade trögdjur
Cingulata
Familj: Bältdjur
Dasypodidae
Släkte: Nakensvansade bältor
Cabassous
Vetenskapligt namn
§Cabassous
Auktor: McMurtrie, 1831
Arter

Se text

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Nakensvansade bältor (Cabassous) är ett släkte i familjen bältdjur med fyra arter. Som namnet antyder är deras svans inte pansrade som hos andra arter i familjen.

Innehåll

Utbredning och habitat

Arterna av släktet förekommer från södra Mexiko till norra Argentina. Habitatet utgörs av gräsmark samt skogar och torra områden.

Kännetecken

Dessa bältor är nära släkt med jättebältan och har de flesta kännetecken gemensam med denna art, förutom storleken och den nakna svansen. Ryggens pansar har 10 till 13 rörliga segment och en mörkbrun till svart färg. Kroppens undersida är gulaktig till vitt. Vid de främre extremiteterna finns fem tår med klor och den mellersta klon är särskild bra utvecklad. Nosen är kort och bred. Arterna når en kroppslängd mellan 30 och 50 centimeter och därtill kommer en 10 till 20 centimeter lång svans. Vikten ligger vanligen mellan 2 och 6 kilogram.

Levnadssätt

Nakensvansade bältor finns ofta nära floder och de skapar sina bon främst vid strandlinjen. De vilar på dagen i sina bon och letar på natten efter föda. När de går använder de fötternas utkanter för att inte skada klorna. De har även bra simförmåga. Vid fara försöker de huvudsakligen att springa till sina bon. Vanligen lever varje individ ensam men ibland syns mindre grupper.

Födan utgörs nästan uteslutande av insekter, främst myror och termiter. Med sina klor bryter de in i insekternas bon och använder sin långa tunga för att slicka sina byten. De har bra luktsinne för att hitta födan.

Det är nästan ingenting känt om arternas sätt att fortplanta sig.

Arter

  • Cabassous centralis, är den andra arten i familjen som förekommer även utanför Sydamerika, den finns från södra Mexiko till Colombia och Venezuela.
  • C. chacoensis, är den minsta arten i släktet, lever i regionen Gran Chaco i Bolivia, Paraguay och norra Argentina.
  • C. unicinctus, finns från Venezuela till sydöstra Brasilien, är med en vikt upp till 6,5 kg den största arten i släktet.
  • C. tatouay, liknar den förut nämnda arten, lever i sydöstra Brasilien, Paraguay och Uruguay.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 14 augusti 2008.
Personliga verktyg