Näs slott (Västergötland)
Från Rilpedia
Nääs slott, slott vid sjön Sävelången i Västergötland, strax öster om Floda, känt för sin slöjdutbildning, som bedrevs mellan 1872 och 1960[1]. Skall inte förväxlas med Näs slott på Visingsö.
Huvudbyggnaden är idag museum och det finns restaurang, kafé, konsthantverksbutik och byggnadsvårdsutställning i kringliggande hus. Det gamla stallet rymmer ridskola och ryttarförening. Här finns även natur- och promenadstigar, övernattningsmöjligheter och konferensverksamhet. Sommartid ordnas en flertal hantverkskurser i slöjdseminariets gamla lokaler inom området.
Historia
Enligt en sägen skall Kristian II ha uppfört ett jaktslott vid Nääs. Den första säkra uppgiften om godset har man funnit i ett kungligt brev från den 3 oktober 1529. Där omtalas en Joen småsven, som fått brev på två kronogods med namnet "Näss i skalfzö soken" och därför skulle erlägga en årlig skatt på 4 skålpund smör. Vid slutet av 1500-talet ägdes godset av ståthållaren för Västergötland Göran Eriksson Ulfsparre. Det innehades sedan av medlemmar av hans släkt samt av ätterna Lilliehöök, Natt och Dag, Cronsköld, Oxenstierna, Göthenstierna, von Utfall och Reenstierna. 1824 inköptes säteriet av Peter Wilhelm Berg, grosshandlare i Göteborg. Efter Bergs död delades godset mellan hans söner.
Ekudden, på östra sidan av Sävelången, tillföll äldste sonen, kapten J. T. Berg, och där startades Nääs fabriker i Tollered. Huvudgården såldes 1868 till August Abrahamson, grosshandlare i Göteborg. Han grundlade det ryktbara slöjdseminariet och testamenterade det till svenska staten för att i all framtid driva skolan under namnet "August Abrahamsons stiftelse". Syftet var "att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet därvid av den pedagogiska slöjden".
1872 öppnades en slöjdskola för pojkar som genomgått folkskolan. Syftet var först nationalekonomiskt, men pedagogiken blev snart huvudändamålet, sedan Abrahamson utsett sin unge systerson, Otto Salomon, till skolans föreståndare. Han kom att bli en betydande pedagogisk reformator. Efterhand som slöjd infördes i folkskolorna, uppstod ett behov av en utbildningsanstalt för slöjdlärare. Därför upprättades hösten 1874 en högre avdelning vid slöjdskolan på Nääs. Kursen var ettårig. De ettåriga kurserna upphörde 1882 då det ansågs bättre att undervisningen skulle ges av klassläraren som även undervisade i andra ämnen; inte av en särskild facklärare. I första hand skulle därför folkskolans lärare som redan var i tjänst få tillträde till slöjdseminariet. Men de hade i regel svårt att få ledigt under längre tid. Därför fick man nöja sig med kortare kurser, i början på 5, sedan på 6 veckor. Sådana kortare kurser började 1878 och blev den enda använda formen från 1882. Under den senare delen av Salomons verksamhet hölls i regel två sommarkurser och två vinterkurser varje år. Föreståndare för Nääs från 1912 fram till sin död 1947 var teol. och fil. dr Rurik Holm. Verksamheten fortgick till 1960, då den flyttades till Linköping.
Referenser
- ↑ Bröderna Holmqvist. Två slöjdpedagoger från Skåne. Kent Larsson, Linköpings universitet (1999) ISRN LIU-ESI-EX-99/26-SE
Externa länkar
>*Nääs Slott & Slöjdseminarium
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nääs, 1904–1926 (Not).
