Multiple-complex Developmental Disorder
Från Rilpedia
| ICD-10 | F84.8 |
|---|---|
| ICD-9 | 299.9 |
McDD står för Multiple-Complex Developmental Disorder och beskrevs först av Donald Cohen 1986. McDD räknas i dagsläget som en symtombaserad autismspektrumstörning, en distinkt subtyp under diagnosen PDD-NOS, det som I folkmun kallas atypisk autism. McDD är en arbetsdiagnos som täcker området där autismspektrum, schizofrenispektrum (inkluderat schizoid personlighet), borderline-personlighet, debuterande bipolär sjukdom och franska “psykotisk disharmoni” överlappar varandra.
McDD räknas mer som en utvecklingsrelaterad störning (PDD) än som ett psykotiskt syndrom, då den syns redan under barndomen. De informationssidor som finns är primärt på holländskt språk, då det är I det landet man redan nu ger subtyp-diagnosen; dock räknas McDD att först komma med som en egen diagnos i DSM-V som kommer ut år 2011 i reviderad utgåva. Diagnosen är alltså inte officiell ännu enligt DSM, men används redan idag av primärt barn- och ungdomspsykiatrer för att beteckna vissa typer av psykiatrisk problematik.
McDD gick tidigare under namnet “Multiplex Development Disorder (MDD)”, men begreppet ändrades 1994 till McDD för att undvika den förvirrande sammanblandningen med det långt vanligare förekommande begreppet MDD i betydelsen “Egentlig depression” (Major Depressive disorder).
Innehåll |
Autismspektrum vs. Schizofrenispektrum
Autismens samband med schizofreni har varit föremål för diskussion. Fram till 1970-talet användes beteckningen “barndomsschizofreni” om autistiska barn. I de 30 åren sedan dess har begreppet barndomsschizofreni fasats ut och autismbegreppet baseras endast på sociala, sensoriska och kommunikativa symtom, utan några referenser till tankestörningar typiska för schizofreni. Vissa av barnen med sociala, kommunikativa och sensoriska brister typiska för autism, visar dock ÄVEN symtom som exempelvis att höra röster, vara emotionellt instabila och ha tankestörningar liknande schizofreni. Det är dessa barn som kallas McDD.
Till skillnad från schizofreni uppstår McDD-symtom i tidiga barndomen. McDD kan ha allt från intensiv till helt avsaknad av känslor och McDD är även oberoende av intelligensnivå. Det finns en mycket hög samsjuklighet med inlärningssvårigheter, AD/HD, tvångssyndrom, depression, bipolär sjukdom, social fobi, Tourettes syndrom, personlighetsstörningar, epilepsi och fobier, McDD-barn riskerar en psykotisk utveckling i tonåren med sannolikhet för återkommande psykotiska episoder och några utvecklar schizofreni som vuxna. McDD är sannolikt relativt stabilt med hög risk för negativ utveckling.
Symtom vid McDD
McDD utgör en egen grupp inom autismspektrum, som kännetecknas av bland annat störd reglering av ångest och känslomässiga tillstånd, nedsatt socialt beteende och känslighet, samt tankestörningar och självskadebeteende. Hos personer med McDD är inte de sociala problemen primära, utan problemen med att reglera tankeverksamhet och känslor. McDD kan ha svårt med “känslan” I sociala relationer; känslor kan uttryckas allt för intensivt och det är vanligt med snabba humörsvängningar och svartvitt tänkande, bland annat i form av hatkärlekförhållande till föräldrar eller annan primärvårdare. Personer med McDD kan reagera hastigt med panik, glädje, ledsamhet eller bli snabbt uttråkade. De har också svårt för att göra skillnad mellan nära bekanta och främlingar och skillnaden I hur man skall bete sig I förhållande till relationen. Ibland kan de uppfattas svara konstigt på frågor, personer med McDD har en stark fantasi och de kan ha svårt att skilja verkligheten från fantasin. Ibland talar de om "hör röster" eller "personer" i huvudet, som kan styra dem utan att de kan motstå det. Termometern som regulerar tankar och känslor fungerar mindre bra.
Personer med McDD tar initiativ till sociala relationer, men förstår inte alltid de sociala spelreglerna, de fungerar därför ofta bäst i en-till-en relationer med vuxna. I mer komplexa och ostrukturerade miljöer blir det fel och personer med McDD kan reagera snabbt med ilska eller ledsenhet. Personer har svårt för nya situationer och tycker om förutsägbarhet och att veta vad som förväntas av dem, de har svårt för situationer där mycket nya personer och händelser kommer på en gång. Vad skall jag göra? När skall jag göra det? Hur länge?
Det finns inget läkemedel som botar McDD som funktionshinder (precis som vid andra autismspektrumstörningar), men det finns exempelvis läkemedel som lugnar och som lindrar kaos och aggression eller psykotiska symtom. En person på autismspektrum vill inte alla gånger nödvändigtvis bli "botad" då diagnosen inte endast ses som ett problem utan den har även positiva sidor och är en del av deras personlighet; för en person med autismspektrumpersonlighet, är det normalt att ha autism. För en person med autism, är det personer som inte har autism, som upplevs bete sig ologiskt och konstigt.
Det finns identifierbara skillnader mellan McDD och PDD-NOS, en av dem är att personer med McDD har svårare att hantera sina känslor och kan därför reagera kraftfullare och svårare än de med PDD-NOS gör. Du med McDD har svårt att känna dig trygg i världen med mycket folk omkring dig och du är ofta mycket rädd. McDD behöver inte ha lika stora problem med sociala kontakter som de med PDD-NOS, men de har ändå svårt att förstå och att förstås av sin omgivning.
McDD har I forskning visat sig vara relaterat med ångeststörningar, störande beteende och psykotiska tankestörningar, medan PDD-NOS var relaterat till problem med och brist på social kontakt.
McDD-symptomen kan räknas in i tre huvudgrupper
1. Känsloregulering (Affektiva symtom):
--- Störning i känsloreglering; ångest, grips lätt av panik och spändhet/irritabilitet, svårigheter I känsloregulering. --- Aggressiv med snabba kraftiga humörsvängningar utan synbar orsak. --- Emotionell instabilitet. Dagliga utbrott. Reagerar känslomässigt. --- Ovanliga fobier (situationer eller föremål). --- Panikattacker eller överväldigad primitiv rädsla (dissociation). --- Snabb tankegång. --- Impulsivitet, depression, sömnproblem.
2. Svårigheter I socialt beteende och utveckling (Autistiska symtom).
--- Svårigheter att skaffa och behålla relationer, kan lätt såra andra utan att förstå det. Social apati eller begränsat socialt intresse trots sociala färdigheter. --- Begränsade, repetitive och stereotypa beteenden och specialintressen. --- Svårigheter med att förstå hur andra känner/tänker (Theory of Mind). --- Svårigheter I att uttrycka sig. --- Tolkar saker bokstavligt. --- Hatkärlekförhållanden, i synnerhet mot vuxna och primärt mot föräldrar och/eller primärvårdare. --- Bristande empati och ömsesidighet, men tillräckligt fa kunna manipulera. --- Störningar I samordningen av sinnesintryck, perceptuell överkänslighet. --- Inlärningssvårigheter. --- Beslutsångest/svårigheter att ta beslut. --- Dålig motorik, dåligt “sunt förnuft”. --- Ibland semantisk – pragmatisk språkstörning.
3. Tankestörningar (psykotiska symtom):
--- Svårigheter i att återberätta händelseförlopp och exakt vad som hänt. --- Svårigheter att skilja fantasier från verkliga händelser och bisarra fantasier. Mycket fabulering. --- Osynliga/imaginära vänner och storhetsvansinne, speciella krafter. --- Magiskt tänkande (alltså felaktiga slutsatser angående orsak och verkan: "det var nog för jag inte var snäll som mor och far skilde sig"), tankeinsättning, neologismer, egenpåhittade ord, --- Uppmärksamhetsstörningar/koncentrationssvårigheter. --- Svårt att få omvärlden till en helhet, splittrad, svårt att förstå vad som händer omkring dem. --- Hallucinationer. --- Storhetstankar/omnipotensfantasier och misstänksamhet/paranoia. --- Negativa symptom såsom känslomässig avflatning mm. --- Oorganiserade affekter såsom okontrollerbart skratt och olämpliga ansiktsuttryck. --- Tillfälliga förvirrat beteende, svårigheter att “hålla röd tråd”. --- Risk för psykosgenombrott, fragmentering, farlighet.
Externa länkar
- Aspergerforum diskussionsforum
- Autismforum informationssida om autismspektrum
- Berit Lagerheim 2002
- [1]
- #McDD
- Multiplex Developmental Disorder (yale.edu)
- Landstinget I Värmland, Intryck, nr 5, 2007, s 11:
“De forskar om sambandet mellan schizofreni och asperger” [2]
Källor (på holländska använd tex Google Translator):
- Broschyr om McDD (på holländska):
