Från Rilpedia

Muhammad Abduh född 1849 i Nildeltat i Egypten, död den 11 juli 1905 i Alexandria. Den exakta datumen för hans födelse och plats är inte kända. Muhammad Abduh var en egyptisk jurist, religiöst lärd och liberal reformator. Han anses vara grundaren av islamisk modernism samt en av föregångarna till islamismen.

Innehåll 1 Biografi 2 Muhammad Abduhs tolkning av Koranen 3 Källor 3.1 Fotnoter

Biografi

Efter en spirituell kris 1865 blev han intresserad av mysticism. Hans farbror introducerade honom då till shadhili-orden. Den unge Abduh intresserade sig för sufi och 1866 började han studera vid Azhar universitetet i Kairo. År 1869 mötte han Jamal al-din al-Afghani. Abduh blev väldigt starkt inspirerad av dennes politiska och teologiska åsikter. Al-Afghani var ursprungligen persisk shiamuslim med utbildning i madhhabad och praktiserade fortfarande ijtihad (lägg dock märke till att begreppet ijtihad i det specifika sammanhanget har en annan betydelse än vid sunnisk islam). Det finns aningar om att Al-Afghanis inflytande på Abduh ledde fram till Abduhs senare uttalande om behovet av att åter öppna "dörrarna till ijtihad".^{[källa behövs]}

År 1877 slutförde Muhammad Abduh sina studier vid Azhar universitetet. Därefter arbetade han som journalist samt som lärare fram till 1882. År 1882 deltog Abduh vid Urabírevolten. Han blev på grund av denna inblandning dömd till exil. Han tillbringade tiden i exil bland annat i Beirut, Syrien och Paris. År 1888 fick Abduh tillstånd att återvända till Egypten. Väl åter så blev Abduh utsedd till domare av den dåvarande Khedive Tawfiq Pasha. År 1899 utsågs Abduh till mufti av Egypten. Han blev även utsedd till medlem i Legislative Council, det vill säga det lagstiftande rådet. Abduh dog i Alexandria i juli 1905.^[1]

Muhammad Abduhs tolkning av Koranen

J. J. G. Jansen menar att före Muhammad Abduh så tolkades Koranen främst akademiskt. Kommentarer kring texten skrevs av lagskolor för att användas av andra lagskolor. Att förstå sådana kommentarer krävde kunskap i teknik och terminologin i den arabiska grammatiken, muslimsk lag, traditionen kring profeten och kunskap om profetens biografi. Det krävdes enorma mängder av energi samt tid för att få behållning av dessa kommentarer som handskades med allt annat utom den enkla och liturella meningen i Koranen. Det var detta Abduh motsatte sig. Abduh menade (ungefärlig översättning från engelska): "På sista dagen kommer Gud inte att förhöra oss om kommentatorernas åsikter och hur de förstod Koranen, men han kommer att förhöra oss om hans bok som han sänt ner till oss för att guida och instruera oss".^[2]

Abduhs avsikt var att förklara Koranen på ett praktiskt sätt för en åhörarskara mycket bredare än endast de profesionella teologerna: Egyptiska åhörare som saknade kompetenta religiösa ledare, hade lidit under den engelska ockupationen och som inte förstod teknisk forskning och vetenskap samt var mycket vidskepliga. Abduh försökte få sina läsare, lagmän samt teologer att inse den begränsade relevansen av de traditionella kommentarerna som inte kunde bidra till lösning av akuta problem i vardagen. Abduh menade att man måste tillåta Koranen att tala för sig själv. Abduhs kommentarer kring Koranen, och fortsättningen på dessa av Rashid Rida fick blev ingen omedelbar succé. Med tiden fick dock slutligen Abduhs kommentarer genomslag och är citerade av senare kommentatorer. De anses äga viss auktoritet av både progressiva och konservativa egyptiska teologer. Denna succé kan härstamma från den framväxande klass av egyptier som utbildat sig utanför de traditionella religiösa institutionerna.^[3]

Källor

Fotnoter

1. ↑ J.J.G Jansen, "The interpretation of the Koran in modern Egypt".
2. ↑ J.J.G Jansen, "The interpretation of the Koran in modern Egypt". s. 19.
3. ↑ J.J.G Jansen, "The interpretation of the Koran in modern Egypt".