Lista över motorvägar i Kroatien

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Motorvägar i Kroatien)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Motorway DK S.svg

Detta är en lista över motorvägar i Kroatien.

Kroatien hade i april 2009 ett motorvägsnät som omfattar 1 224 kilometer. Den kroatiska regeringen har uttryckt ett mål att nå upp till 1 500 kilometer motorväg[1]. Kroatiens motorvägar är avgiftsbelagda. Biljetter köps i speciella tullstationer som i regel finns vid på- och avfarter.

Innehåll

Historia fram till 1990-talet

Kroatien har motorvägar som från början utgjordes av E70 som är en längre genomgående motorväg från Slovenien till Serbien. Den hette då E94. Denna motorväg byggdes under den tid då landet tillhörde Jugoslavien och var ett projekt som leddes under Tito. Avsikten var att Jugoslavien skulle ha bekväma motorvägsförbindelser som länkade samman de viktiga städerna i landet med Belgrad. E70 (då E94) var också en väg som var tänkt att förena slovener, kroater och serber. Vägen kallades Autocesta bratstva i jedinstva (Broderskapets och enighetens motorväg). (Under 1990-talet blev delen mellan Vinkovci och serbiska gränsen förstörd under det kroatiska självständighetskriget. Motorvägen var sedan under några år helt avstängd på den nämnda delen och öppnades åter under den andra halvan av 1990-talet. De första åren var denna sträcka farbar men enbart det ena körfältet användes. Först efter ytterligare några år var den helt reparerad och båda körfälten var åter helt farbara.

Motorvägen mellan Zagreb och Split

Trots att Kroatien (liksom Slovenien) var en av de två rikaste republikerna i forna Jugoslavien och därmed bidrog med mest pengar till den gemensamma statskassan byggdes motorvägar nästan inte ut i dåvarande Jugoslavien.

2000-talet

Kroatien blev självständigt 1991 och några år senare började landet investera för att förbättra infrastrukturen. Planer på ett stort motorvägsnät drogs upp. Finansieringen gjordes via OPS (offentlig-privat samverkan). Ett privat företag bygger vägen och tar sedan hyra av staten plus vägavgifter enligt ett kontrakt med staten. På detta sätt kan man få byggt stora mängder vägar på relativt kort tid, utan att bygga upp en statsskuld, vilket det finns EU-regler mot. En dryg hyresutgift blir det dock, dyrare än kostnaden det skulle vara om staten lånade upp pengarna istället, eftersom privata företag har vinstkrav. Byggkostnaden för de minst 1000 km som byggts/planeras ligger runt 50 miljarder kuna, 70 miljarder kr.

År 2005 slutfördes motorvägen (inofficiellt kallad "Dalmatina") mellan huvudstaden Zagreb och landets näst största stad Split. Vid invigningen uppgav regeringen att en trettioårig dröm gått i uppfyllelse och att fortsatta investeringar var att vänta. En motorväg mellan Split via Dubrovnik till gränsen med Montenegro är under uppbyggnad. Detta bygge omfattar även en bro som förbinder fastlandet med halvön Pelješac. Denna bro kommer att vara Europas 18:e längsta bro när den beräknas stå klar år 2011.

Just nu byggs det en motorväg mellan Split och Ploče och vidare mot Dubrovnik (A1/E65). År 2007 öppnades sträckan mellan Split-Šestanovac och den 22 december 2008 öppnades sträckan Šestanovac-Ravče som ligger strax norr om Ploče. Därmed återstår 970 kilometer till Dubrovnik som är regeringens slutmål för motovägen. Under våren 2009 påbörjas utbyggnaden av motorvägen från Dubrovnik och norrut. Den nuvarande kustvägen är en smal, tungt trafikerad och farlig landsväg som används av många turister varje år. Motorvägens fortsatta sträckning ner till Dubrovnik har skapat en dispyt mellan Kroatien och Bosnien-Hercegovina. Kroatiens primära mål var att motorvägen skulle fortsätta rakt söderut och därmed passera bosniskt territorium. Den bosniska regeringen visade dock svagt intresse för denna sträckning varpå den kroatiska regeringen presenterade en ny plan som omfattade en motorväg till Dubrovnik via en bro till halvön Pelješac. Motorvägen skulle därmed uteslutande passera kroatiskt territorium och helt förbise Bosnien. Den bosniska regeringen motsatte sig även denna plan med motiveringen att en bro skulle förhindra större fartyg att ta sig till staden Neum som är Bosniens enda hamnstad. Kroatien har påbörjat byggnationen av bron och har efter önskemål från den bosniska regeringen ändrat höjden så att, enligt egen utsago, även de modernaste fartyg ska kunna passera obehindrat. Den blir 55 meter vilket passar de flesta men inte alla stora fartyg.

Det byggs även en motorväg (kallad Slavonika, A5, E73) som kommer att korsa östligaste Kroatien (landskapet Slavonien) och förbinda Ungern och Bosnien-Hercegovina via Kroatien. I oktober 2007 öppnades sträckan Sredanci - Đakovo och i april 2009 öppnades sträckan mellan Đakovo och Osijek som är Kroatiens fjärde största stad sett till befolkningsmängden. Hela motorvägen, från den ungerska till den bosniska gränsen, beräknas att stå klar år 2011.

En ny motorväg byggs också mellan Zagreb och Sisak (A11) som beräknas stå klar år 2011.

Sedan tidigare finns en motorväg från den slovenska gränsen vid Rupa till Rijeka. Under planering är uppbyggnaden av en motorväg som är tänkt att gå från Rijeka till Žuta Lokva där den är tänkt att ansluta till motorvägen Zagreb-Split. Det är i dagsläget osäkert när denna motorväg kommer att stå klar.

Under år 2008 påbörjas arbetet med att bredda motorvägen som förbinder Rijeka, Pula, Umag och den slovenska gränsen. Denna motorväg, som i Kroatien har beteckningen A8 och A9, kallas även för Istarski ipsilon (Istriska Y:et) då den löper över den istriska halvön och har formen av bokstaven "Y".

Motorvägssträckor i Kroatien

Externa länkar

Källor

  1. [1]


Personliga verktyg