Milsten

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Milstolpe)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Milstolpe nära Salems kyrka, rest någon gång mellan 1770 och 1778 under landhövdingen Jacob Johan Gyllenborg
Milstolpe i järn, Karlskrona, rest 1794
Milstolpe vid Gamla Södertäljevägen i Segeltorp rest ca 1750 genom landshövdingen Theodor Ankarcrona.

En milstolpe eller milsten är en föregångare till vägmärken. Ordet milstolpe används idag ofta i överförd bemärkelse om ett delmål i ett större projekt, eller en viktig händelse under till exempel ett krig.

Innehåll

Sverige

I Sverige användes milstenar från 1649 års Gästgivarordning till 1870-talet för att markera avstånd längs landsvägar och senare häradsvägar. Genom stormaktstidens ökande centralförvaltning och ökande resande, hade belastningen på allmogens skjutsplikt nått outhärdliga nivåer och en lindring var oundgänglig. Det skedde genom att Kronan införde (och strikt tillämpade) traktamenten och resepenningar till sina ämbetsmän, vilket i sin tur skapade behov av kunskap om avstånd i landet. Tidigare användes landskapsmilar, som skiljde sig från landskap till landskap. Att överge de gamla bekanta och erkända olika landskapsmilarna och övergå till en enda gemensam mil, krävde konkreta och erkända markeringar som kunde vinna allmogens förtroende. Lösningen blev milstolpar, något som funnits i Europa under Romartiden och därefter i Danmark under 1500-talet. Vanligen sattes en större stolpe upp vid varje hel mil, och mindre stolpar som markerade halva och fjärdedels mil. På sina håll sattes två trästolpar upp på helmilplats, en på var sida av vägen. Det är då svensk gammal mil som avses, vilket motsvarade 18000 alnar, alltså cirka 10 688 meter.

Syftet med milstolparna var att få tillförlitliga underlag för beräkning av reseersättningar. Därför måste vägarnas mätning utgå från Stockholms slott, utan avseende på länsgränser och residensstäder. Denna princip tillämpades dock inte förrän från 1690-talet, vilket skapade viss förvirring.

Milstolparna är oftast försedda med kunglig krona och monogram, miltalet (1 mil - 1/2 mil - 1/4 mil), Landshövdingens namn samt ibland även årtalet. Milstolparna placerades oftast i fundament (postament) av kallmurad sten. Allmogen vann förtroende för den nya milen redan före år 1700 och därmed försvann allmogens intresse för att underhålla och förnya milstolpebeståndet. Landshövdingarna var däremot ofta intresserade av att få ett varaktigt minnesmärke över sin person och gärning, och genomdrev projekten med "lämpliga föreställningar". Efter år 1700 uppstod nästan alltid protester och tvister i samband med vidlyftiga milstolpeprojekt. De äldsta kända milstolparna i Sverige är från Dalarnas län och Skaraborgs län, båda 1652.

Milstolparna var oftast av sten, men ibland av järn eller trä. Genom den nya Väglagen 1877 upphörde föreskrifterna om milstolpars uppsättande och samtidigt infördes den nuvarande millängden 1 mil = 10 kilometer. Således var milstolparna en företeelse som infördes (1649) och avfördes (1877), alltså vid båda tillfällena i samband med förändringar av Sveriges gällande mil-längd. På olika håll sattes det upp Nymilstolpar och Kilometerstolpar genom Vägförvaltningarnas försorg, men det kom aldrig att bli konsekvent och allmänt rådande.

Milstolpar är genom fornminneslagen 1942 lagskyddade fasta fornminnen och får inte utsättas för någon åtgärd utan länsstyrelsens (Kulturmiljöenhetens) skriftliga medgivande. De kan fortfarande ses längs många gamla vägsträckor.

Finland

Ännu på 1970-talet makerades vägavstånd utefter riksvägarna och länshuvudvägarna i Finland varje kilometer. Markeringarna bestod på de sträckor där inte kilometerstenar används av stolpar med plåtskyltar, som stod i skogsbrynet på företrädesvis östra sidan av vägen, och skyltarna visade avståndet till närmaste större knutpunkt mellan huvudvägarna, ett avstånd i vardera riktningen. Skyltarna var utförda i plåt med svarta siffror på vit botten, och plåtarna var monterade i stolpar av trä eller järn. De senaste decennierna har systemet kommit ur bruk, och stolparna monterats ner. Stenar förekommer dock fortfarande på de sträckor där de används. På dessa stenar står kilometertalen med svarta siffror på vitmålad botten och med pilar under vardera siffran för att markera åt vilket håll avståndet räknas.

Se även

Externa länkar

Vägverkets sida om milstolpar

Personliga verktyg