Från Rilpedia

Metrisk tid använder ett tidsmått som anknyter till metersystemet, vilket definierar sekunden som grundenhet för tid. Multipla och submultipla enheter bildas med metriska prefix, som i kilosekund och millisekund. Den definierar inte tiden på dagen, eftersom denna är definierad av skilda tidsskalor, vilka kan baseras på den metriska definitionen av sekunden. Andra tidsenheter, minuten, timmen och dygnet godtas för användning med det moderna metriska systemet, men är inte del i detta.

Problem med exempelvis tidszoner är således inte en fråga för metrisk tid.

Innehåll 1 Historik 2 Alternativa enheter 3 Problem 4 I populärkulturen 5 Referenser 6 Läs mer 7 Externa länkar

Historik

Under den franska revolutionen skapades en revolutionskalender som etablerades oktober 1793. Kalendern hade 12 månader med 30 dagar uppdelad på ett decimalt tidsystem. Den togs ur bruk januari 1806. Samtidigt infördes ett antal metriska enheter, som fortfarande är i bruk. Tid kom som ett tillägg i särskild ordning, men decimaltid lyckades inte heller nå allmän acceptans.

Alternativa enheter

Metrisk tid var samtidigt ett försök att skapa ett system för tidsmätning baserat på det decimala talsystemet. Normalt är klockan baserad på talbasen 24 och talbasen 60, dygnet är uppdelat på 24 timmar med 60 minuter på varje timme. Decimaltid talar istället om dygnet uppdelat på 10 delar, ibland kallade metrisk timme, och varje metrisk timme uppdelat i 100 delar, metrisk minut. Sekunderna motsvaras av metriska sekunder och delar upp varje metrisk minut i 100 delar. Metrisk bör här hellre kallas decimal. Fördelen med detta system är att man kan summera tid på samma sätt som vi gör vardagligt med det decimala talsystemet, som när vi beräknar kronor och ören och hanterar meter, decimeter och så vidare.

På samma sätt kan man tänka sig att dela upp veckorna i 10 dagar och året i 36 veckor med en extra skottvecka för att hantera resterande 5 dagar plus Skottår.

Problem

Huvudproblemet med metrisk tid ligger i prefixens spann för enheterna. De första tre multiplerna uppåt skulle vara tänkbara att använda i ett metriskt tidsystem:

• 10¹ (decasekund = 10 sekunder)
• 10² (hektosekund = 100 sekunder; 1,666 minuter)
• 10³ (kilosekund = 1 000 sekunder; 16,666 minuter)

Redan från den fjärde SI-enheten börjar det bli mindre praktiskt användbart

• 10⁶ (Megasekund = 1 000 000 sekunder; 16 666,666 minuter; 277,777 timmar; 11,574 dygn).
• 10⁹ (Gigasekund = 1 000 000 000 sekunder; 16 666 666.666 minuter; 277 777,777 timmar; 11 574,074 dygn; 31,689 år)

Att sätta detta system av prefix i stånd för metrisk tid, kräver att standardenheter och prefixen utvecklas till de 4:e och 5:e exponenterna för att metrisk tid ska bli genomförbar i praktiskt mänskligt liv.

I populärkulturen

Metrisk tid dyker upp i science fictionberättelser från tid till annan. I romanen A Deepness in the Sky av trefaldige Hugovinnaren Vernor Vinge, tecknas den rymdfarande Qeng Ho-kulturen som användare av metriska tidsenheter som ks och Ms för att mäta alla tidsintervall. Romanen Accelerando av Charles Stross har flera tillfällen, när metrisk tid som ks, Ms och megaår kommer till användning.

I TV-serien the Simpsons har Principal Skinner i episoden "They Saved Lisa's Brain" repliken:” Tack vare att staden är under Mensas styre, så går tågen på metrisk tid.

Referenser

Läs mer

• Ke
• Kvart
• Franska revolutionskalendern

Externa länkar

• Decimal Time - Metric Time förklarar skillnaden mellan decimaltid och metrisk tid
• En guide till metrisk tid
• Metrisk tid
• Omvandling till metrisk tid
• Metric unit of time (second) Officiell text från SI broschyr
• Metric Time? University of Illinois Physics Department